Madeleine Andersson

Svensk Handels vd Karin Johansson tycker att arbetskraftskostnaderna måste minska för att försäljarna ska klara av den globala konkurrensen som kommer med e-handeln. Bild: Madeleine Andersson

Rapport: Tiotusentals jobb försvinner när e-handeln tar över

15 maj År 2025 kan upp till 49 000 jobb inom handeln ha försvunnit på grund av e-handeln, spår Svensk Handel i sin nya rapport. Nu vill de påverka arbetstiderna och lönerna i kollektivavtalen för att möta nätshopparnas krav.

Svensk Handel

Johan Davidsson är chefsekonom för Svensk Handel.

Digitaliseringen av handeln går mycket snabbare än vad Svensk Handel förutspådde i sin tidigare rapport från 2017.

– Det som vi då trodde skulle hända om två år var överspelat bara ett halvår senare, säger Svensk Handels chefsekonom Johan Davidson på en presskonferens under måndagen.

Läs mer: Hur fungerar ob-ersättningen?

Han nämner bokhandeln som redan får mer än halva sin omsättning från e-handeln, och att en tredjedel av hemelektronikhandelns försäljning kommer från nätshoppingen. Kläd- och skoförsäljarna ligger strax efter på 16 procent.

– Modehandeln befinner sig nu i samma stadie som elektronikhandeln var omkring 2012. Då lades jättar som Onoff ner. Nu har vi sett Boomerang och Marc O Polo gå i konkurs, säger Johan Davidson.

Läs mer: 7 saker du bör veta om tjänstledighet 

Global konkurrens kräver lägre kostnader

Kunderna har hela världens sortiment ett par knapptryckningar bort, vilket gör att priset på varorna numera bestäms globalt i stället för nationellt i Sverige. Den stora konkurrensen pressar priserna till lägre nivåer, samtidigt som kostnaderna för att ha en butik och ett lager i Sverige förblir desamma. För höga, tycker Svensk Handels vd Karin Johansson.

Karin Johansson är vd för Svensk Handel. Foto: Madeleine Andersson

– Bara kemikalieskatten som försäljarna måste betala i Sverige gör att det kan bli flera hundra kronor billigare för kunden att köpa varan från Tyskland i stället. Det är jättefint att ligga före och visa vägen (hon syftar på Miljöpartiet, reds.anm), men politikerna måste inse att det här flyttar jobben från Sverige utomlands. Och kostnaden att anställa är hög. Vi såg att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga ledde till fler ungdomar i handeln. När det togs bort minskade antalet unga. Vi borde i alla fall vara på samma kostnadsnivåer som EU, säger hon.

Hur vill ni minska kostnaderna?

– Det är framförallt arbetsgivaravgifterna jag syftar på. Jag pratar inte om att sänka löner. Utan det är skattedelen vi vill minska. Arbetsgivaravgifterna i Sverige ligger bland de högsta i världen, och de måste anpassas nedåt, säger Karin Johansson.

Vill ha flexiblare arbetstider

För att få som de vill behöver Svensk Handel påverka både EU borta i Bryssel, och fackförbunden på hemmaplan.

– Även i kollektivavtalen måste vi påverka. Partihandelsavtalet lyckades vi förändra förra året. Det bytte namn till Lager- och e-handelsavtalet och har nu en mer flexibel syn på arbetstider. Samma tider som i detaljhandelsavtalet, säger hon.

Hur vill ni påverka kollektivavtalen mer?

– Vi måste anpassa bemanningen efter kundflöden. När det finns kunder måste det finnas personal. Det är främst flexibiliteten i arbetstider och arbetskraftskostnaderna vi vill påverka. Nu har vi en modell där industrin sätter lönemärket. Men nu blir handeln internationell i allt högre grad. Det behöver vi ta hänsyn till när vi förhandlar lönenivåer i nästa avtalsrörelse, säger Karin Johansson.

Svensk Handels rapport "Det stora detaljhandelsskiftet" presenterades på en presskonferens under måndagen. Foto: Madeleine Andersson

49 000 färre butiksjobb 2025

I mathandelsbranschen tror Svensk Handel att antalet anställda kommer förbli ungefär detsamma, då det nog inte kommer bli billigare för kunden att köpa mat på nätet på grund av fraktkostnader med mera. Därmed kommer kunden fortsätta handla i butik.

Enligt Svensk Handels rapport kan 28 000 till 49 000 jobb inom sällanköpshandeln ha försvunnit till år 2025. Trots nyanställningar i e-handeln. Bland annat på grund av digitaliseringen och automatiseringen av handeln med servicerobotar och artificiell intelligens, och att en del jobb flyttar utomlands.

Läs mer: 7 saker alla bör veta om rast

– Det kommer inte bara bli färre anställda. Det behövs nya kompetenser också. En butiksanställd i dag behöver vara en duktig säljare. Flera märker redan att det inte räcker med att kunna prata svenska. De behöver kunna engelska och andra språk också, säger Karin Johansson.

E-handeln behöver vidareutbildad personal

I rapporten framgår att i takt med den ökade e-handeln, växer också kravet på utbildad personal. Nya jobb inom it och dataanalysering uppstår. I matbutiker har ungefär 19 procent eftergymnasial utbildning och i sällanköpsbutiker 28 procent. Motsvarande siffra i e-handelsföretagen är 39 procent, och förväntas växa.

– Men det kommer behövas en mix av personal. Både högutbildade inom teknik, och ingångsjobb som inte kräver lika mycket utbildning, säger Karin Johansson.

Motsatt bild från Handels: Fler butiksjobb framöver

Handels gör i grunden samma analys som Svensk Handel i rapporten, men kommer fram till andra slutsatser.

– Vi har inte samma dystra syn på saken. Det är en bra, gedigen rapport som ger en bra bild av vad som händer i branschen. Men vi kan inte se att det blir en minskning i antal anställda i sällanköpshandeln. Däremot ser vi en svagare ökning av anställda än i dagligvarubranschen. Den kraftiga befolkningsökningen och den större inkomsten kommer leda till ett högre efterfrågetryck, vilket kommer leda till fler anställningar i handeln. Framförallt i dagligvaruhandeln, men också i sällanköp, säger Handels chefsekonom Stefan Carlén.

Tvärtemot Svensk Handel kom Handels fram till att andelen unga i handeln minskade under perioden med de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga.

– Där har vi en helt annan syn, säger Stefan Carlén.

Rapporten i siffror

Den största delen av konsumtionen sker i fysisk butik. Svenskarna handlar för totalt 767 miljarder. Av det handlar de för 80 miljarder på nätet. Det motsvarar ungefär 9 procent.

Under perioden 2011-2016 har antalet anställda i detaljhandeln ökat med ungefär 20 000.

Nästan hela sällanköpshandelns tillväxt kommer från nätet. De senaste sex åren har 5 000 fysiska sällanköpsbutiker stängt. 6 000 – 11 000 till kommer ha stängt 2025.

Sällanköpshandeln kan ha upp till 49 000 färre anställda 2025.

Källa: Svensk Handels rapprot "Det stora detaljhandelsskiftet" från 2018