Åttaårige Oscar leker med lego i vardagsrummet. I dag var det pappa Christer som hämtade honom på fritids. Mamma Jessica jobbar till klockan åtta när Åhléns stänger. I morgon är det tvärtom: Christer jobbar till stängning, Jessica hämtar Oscar.

Oscar, som heter Blomqvist i efternamn, tycker det är lite jobbigt att flytta mellan mamma och pappa flera gånger i veckan, men föräldrarna är tacksamma att de fått scheman som gör att jobbet och vardagslivet kan gå ihop även sedan de separerat.

– Det avgörande är att man har en chef som förstår att det behövs anpassningar. Mitt och Jessicas schema ligger mitt emot varandra. Jag hämtar på fritids när hon jobbar sent, jag har Oscar när hon jobbar helg och tvärtom, förklarar Christer Blomqvist där han sitter bredvid sonen i lägenheten i Hässelby.

Ett par kilometer därifrån, bakom skönhetsdisken på Åhléns i Vällingby, står Jessica Brandt och säljer nagellack. Hon har funderat på om det vore bättre att hon och Christer hade Oscar en vecka i taget, men bävar för hur jobbschemat skulle bli då.

– Jag vill inte stänga fem kvällar samma vecka.

Utrymmet för egentid är begränsat i föräldrarnas vardagsliv. Christer spelar badminton sent på tisdagskvällar, Jessica försöker pricka in någon middagsdejt på lördag när varuhuset stänger klockan sex.

Ännu har de några veckor på sig att fundera på hur de vill organisera vardagen nästa år. Senast den 30 september har anställda i privata butiker möjlighet att lämna önskemål inför nästa års schema. De får peka ut fem dagar då de vill slippa vara schemalagda, och ange hur de skulle vilja jobba på helger och sena kvällar, bland annat med hänsyn till familjeskäl. Både Christer och Jessica tänker utnyttja möjligheten.

– Det vore bra att slippa jobba annandag jul. Vi har svårt att få barnvakt, säger Christer.

– Skolavslutning och skolstart vill jag gärna vara ledig, säger Jessica.

En bra möjlighet – om den tas tillvara

Nyheter

När önskemålen är inlämnade ska facket och arbetsgivaren diskutera butikens bemanning innan schemat läggs. Jan-Olof ”Polo” Jonsson, klubbordförande på Åhléns Vällingby, tycker det brukar gå bra att komma överens med varuhuschefen. Någon gång har de till exempel enats om att tänja på avtalets regler om veckoarbetstid för att underlätta för separerade föräldrar.

– Det går alldeles utmärkt, bara anställda säger till i god tid och chefen tar hänsyn så mycket det går, säger han.

Med de nya regler som skrevs in i detaljhandelsavtalet 2016 (se faktaruta) tycker han att anställdas rättigheter har blivit tydligare. Men det gäller att det finns fackliga företrädare som kan ta diskussionen med chefen.

– Arbetstagarna måste vara tuffa. Om det inte finns ett ombud på arbetsplatsen så försök att skaffa det, råder Polo Jonsson.

Hur funkar anställdas rätt att påverka schemat hos er?

Rita Hansson, klubbordförande H&M Malmö:

– Bra. Anställda har lämnat önskemål om lediga dagar för familjehögtider och annat. Butikscheferna har gjort mycket för att tillgodose önskemål och förklara när det inte går. På julafton, då många vill vara lediga, får man ledigt minst vartannat år. Det behövs mer information för att anställda ska bli medvetna och ställa krav i tid. Ett bra schema är viktigt för att vardagslivet ska fungera. Det tjänar också arbetsgivaren på.

Karin Eriksson, vice klubbordförande Gekås Ullared:

– Bra. 82 medlemmar hos oss lämnade in önskemål förra hösten. Många ville vara lediga på midsommar så vi gjorde ett rullande schema där man jobbar vart tredje år. Arbetsgivaren är ganska duktig på att bevilja önskemålen. Ensamstående föräldrar får till exempel jobba sent den vecka de inte har barnen. På samrådet sa klubben att grundbemanningen borde höjas. Det ledde till att 60 personer fick fast jobb och 80 deltidare fick fler timmar.

Charlotte Larsson, klubbordförande Ica Tvååker:

– Dåligt. Tre fjärdedelar av medlemmarna lämnade önskemål, men klubben nådde ingenstans i samrådet med arbetsgivaren. Vi ville ha jämnare fördelning av kvällspassen så det blev mer rättvist. Önskemål om fridagar har glömts bort, och vi har inte fått schema för sex månader som reglerna säger. Vi vände oss till Handels avdelning, men fick inte tillräckligt stöd. Många medlemmar är besvikna och halva personalen har sagt upp sig, jag också.

Malin Görs, butikschef Djurmagazinet och Arken Zoo Borlänge:

– Jättebra! Jag har tydligt informerat mina anställda om detta och alla nio lämnade in önskemål, till exempel om födelsedagar, bröllopsdagar och fritidsaktiviteter på kvällar. Om jag får reda på vilka dagar folk vill vara lediga innan jag lägger årsarbetstidsschemat så slipper jag leta personal när mina anställda vill ta ledigt. Det underlättar för alla.

Så kan anställda påverka schemat

Sedan 2016 har kollektivavtalet för privata butiker (detaljhandelsavtalet) en skrivning som ska ge de anställda mer inflytande över sin arbetstid. Liknande regler gäller för kooperativa butiker.

Senast 30 september (eller tre månader innan årsschemat börjar gälla) kan alla tillsvidareanställda lämna skriftliga önskemål till arbetsgivaren inför nästa års schemaläggning. Önskemålen kan omfatta:

  • Fem dagar då man vill slippa bli schemalagd.
  • Förläggning av arbete på sena kvällar samt lördag, söndag och helgdagar.
  • Familjeskäl som påverkar schemaläggningen.

Därefter ska arbetsgivaren och det lokala facket (klubb eller fackombud) samråda om bemanningsplaneringen. Där ingår:

  • Butikens planerade öppettider och bemanning.
  • Inkomna önskemål från de anställda.
  • Förläggningen av 16 sammanhängande lediga lördagar och söndagar.
  • Hur ofta olika personalkategorier ska arbeta på kvällar och helger.
  • Hur arbetstiderna påverkar arbetsmiljön.
  • Familjeskäl.

Om de anställdas önskemål inte kan tillgodoses måste arbetsgivaren förklara varför.

Utifrån planeringen gör arbetsgivaren ett schema för minst sex månader. Schemat ska vara klart minst en månad i förväg.

Bättre skydd mot ändring i schemat

En ny regel i detaljhandelsavtalet 2017 ger anställda bättre skydd mot schemaförändringar.

Om din arbetsgivare vill ändra schemat på ett sätt som inte passar dig ska du inom tre dagar säga till att det inte funkar och motivera varför.

Om inte arbetsgivaren då avstår från ändringen ska hen kalla till förhandling med facket om saken.

Tidigare var det facket som måste kalla till förhandling i liknande fall, nu är det alltså arbetsgivaren.