Metoo

Matilda röt till i #obekvämarbetstid

30 januari Metoo-uppropet i handeln har gett effekt. Facket kallar till möte och regeringen ska utreda rätten att porta kunder. Matilda Otterstam, 25, butiksanställd, har börjat säga åt nyanställda att de inte måste skratta åt sexistiska skämt.

En kund tar på en butiksanställd vid provrummet, frågar om hon har kille och bajsar på sig. När den anställda gråtande berättar om händelsen blir reaktionen från hennes chef: ”Ja, men du gjorde ett bra sälj i alla fall”. 

Detta är bara ett exempel i mängden av berättelser i metoo-uppropet #obekvämarbetstid, som publicerades på Handelsnytts sajt i mitten av januari. 

Här vittnar butiksanställda om olika former av sexuella trakasserier som de utsatts för på jobbet. Det rör sig om hot, oönskade inviter från stamkunder, blottare och onanister vid provhytten och tafsande chefer, kollegor och väktare. 

En av uppropets initiativtagare, Matilda Otterstam, butiksanställd, har även hon upplevt sexuella trakasserier i sin arbetsvardag.

– Handeln är en av de branscher där en utpräglad machokultur sitter i väggarna. Männen styr, som kvinna ska man tåla och skratta med. Och så fort man är trevlig uppfattar männen det som en invit, säger Matilda Otterstam, som även före metoo hade svårt att acceptera sexistiskt beteende. 

Tidigare har hon däremot känt att hon måste vara trevlig om kunder drar sexskämt.

– Nu säger jag ifrån. Då skäms kunderna oftast, eller blir arga. 

Numera brukar hon också säga till nyanställda tjejer i butiken att de inte behöver skratta åt sexistiska skämt, berättar Matilda Otterstam, som hoppas att metoo medför att människor överlag blir mer lyhörda för maktmissbruk.  

Hon får medhåll från en annan av uppropets initiativtagare, Maria Karlsson, 31, florist i Skellefteå. Även hon har i sitt yrkesliv utsatts för sexuella trakasserier från såväl kunder som chefer och säljare, även om det inte gäller hennes nuvarande arbetsplats.

– Det har blivit vardagsmat. Men ofta blir man så paff och förbannad när det händer, säger hon. 

Liksom ett flertal av de butiksanställda som vittnar i uppropet, har Maria Karlsson fått frågor från kunder om vad hon kostar, och utsatts för förföljande stamkunder som ”tror att man ingår i priset”. 

– Förut reflekterade jag inte över trakasserierna, de har varit en del av jobbet.

I samband med metoo har hon fått ett annat perspektiv. 

Att berätta för chefen om de gånger som kunder utsatt henne har det däremot sällan funnits tid eller tillfälle till. Och när hon väl berättat, har saken ofta skrattats bort, enligt Maria Karlsson.

Att synliggöra problemen räcker inte, det är Maria Karlsson och Matilda Otterstam överens om. 

– Man ska inte tro att vi är nöjda nu. Det här är bara början, klargör Matilda Otterstam.

Vad blir nästa steg?
– Vi vill att både fack och företagsledare ska engagera sig mer, visa att de tar frågan på allvar. 

Facket borde till exempel finnas fysiskt närvarande på arbetsplatser ett par gånger per år och framhålla att de kan hjälpa till vid sexuella trakasserier, tycker Maria Karlsson, som själv är handelsombud.

– Men facket uppsöker numera bara arbetsplatser för att värva medlemmar. Och de frågor de tar upp gäller till största del löner, säger hon. 

Uppropets initiativtagare planerar nu också att boka ett möte med väktare för att diskutera hur denna yrkesgrupp bör agera. 

– Vi vill även komma i kontakt med utbildare av säkerhetspersonal och hoppas att de ska se över utbildningsplanen när det gäller sexuella trakasserier och mellanmänskligt bemötande, säger Maria Karlsson. 

Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) har också planer på att följa upp det möte hon hade med initiativtagare bakom de olika metoo-uppropen i december förra året, berättar Sami Mashial, Åsa Regnérs pressekreterare.

Läs mer: 

Arbetsgivare skyldig att agera

Rätt att porta kund utreds 

Handels agerar efter uppropet

LEDARE: 14 punkter som bör vara avbockade

Fakta Startades som en hemlig Facebook-grupp

Metoo-uppropet #obekvämarbetstid startade via en hemlig Facebook-grupp och har samlat 377 namnunderskrifter. 

I uppropet finns drygt 80 berättelser om sexuella trakasserier som anställda inom handels- och servicebranschen råkat ut för i arbetet. 

Att ha skrivit under innebär inte automatiskt att man själv har blivit utsatt för trakasserier, utan att man ger stöd till uppropet. 

Majoriteten av dem som undertecknat jobbar i Handels branscher. 

Gruppens initiativtagare kräver bland annat: 

• Att arbetsgivarorganisationer utbildar sina medlemsföretag i vilka skyldigheter de har. 

• Mer frekvent närvaro från fackliga organisationer på arbetsplatser. Mer utbildning för ombud, förtroendevalda och anställda gällande sexuella trakasserier och övergrepp. 

• Att butiker eller andra arbetsplatser som är offentlig plats ska få större befogenhet att porta och avvisa trakasserande kunder. 

Läs hela uppropet, vittnesmålen och alla namn här.