– Det är naturligt att vara trött efter arbetet, men det är mycket allvarligt när så många som 68 procent av de kvinnliga arbetarna är uttröttade varje vecka, säger Sten Gellerstedt, utredare på LO

Vartannat år samlar Statistiska centralbyrån (SCB) in material som visar hur arbetsmiljö och hälsa uppfattas av arbetare och tjänstemän. I  LO-rapporten ”Arbetsmiljö 2014 – Klass och Kön” har statistik sammanställts från 1991 till 2014. Enligt rapporten försämrades arbetsmiljön snabbt under 1990-talet, med en viss återhämtning fram till 2010 då den blev sämre igen, mest för kvinnliga arbetare.

– 2014 kan man se en markant försämring. Det är svårt att sätta fingret på varför. Otrygga anställningar och en fragmenterad arbetsmarknad är en förklaring.

74 procent av de kvinnliga arbetarna uppger små möjligheter att ta en kort paus i arbetet. Nästan hälften uppger att de varje vecka har ont i ryggen och axlar eller armar. Många mår också dåligt psykiskt.

Bara en tredjedel av de kvinnliga arbetarna jobbar enbart dagtid på vardagar. Resten jobbar även kvällar och natt. Många av dem jobbar inom handeln.

– Det så kallade 24-timmarssamhället bärs främst upp av kvinnliga arbetare. Det är oroande att andelen kvinnliga arbetare som jobbar ensamma och kan hamna i hotfulla situationer ökar.

Antagligen är läget ännu värre än vad som kan ses i den här rapporten, menar Sten Gellerstedt.

– Statistiken visar inte hela verkligheten. De yngre, de med kort utbildning, de med låg inkomst, med utländsk bakgrund, de som har tidsbegränsade anställningar och deltider svarar inte lika ofta på frågor från myndigheter som SCB. En del har kanske inte ens en adress. Så antagligen är läget ännu värre än vad vi kan mäta.

Läs rapporten här