– Jobben kommer att polariseras. Vi kommer att se allt enklare jobb som varuplockning vid löpande band men också jobb som kräver mer kompetens exempelvis inom teknologi, rådgivning och service. Kassajobben tror jag kommer försvinna. Arbetstiden i butiken kommer i stället ägnas åt rådgivning eller varuplock, säger Mats Bergman, en av rapportförfattarna. 

Handelns ekonomiska råd som funnits sedan hösten 2016 har tittat på hur digitaliseringen påverkar handeln. Det handlar såklart om e-handel. Rapportens prognoser följer Handels rapport som kom strax före jul.

2025 tror Handels ekonomiska råd att e-handeln kommer att utgöra mellan 30 till 40 procent av detaljhandeln (sällanköpshandeln). På sikt mellan 60 till 75 procent. Den stora kampen kommer att stå mellan e-handel och köpcentrum. Den fysiska butiken kommer att finnas kvar. Framför allt för försäljning av lyxvaror som delikatesser och dyra kläder (NK) eller för försäljning av lågprisvaror där varumärket i sig inte har så stor betydelse (Gekås, Lidl). Även för impulsköp och dagligvaruhandel kommer den fysiska butiken att vara viktig (7-eleven och Pressbyrån). Men också för dominerande aktörer inom dagligvaruhandeln, som exempelvis Ica, och byggvaruhandeln.

För andra gäller det att ha försäljning i flera kanaler. Detta gäller särskilt de som äger sina egna varumärken som Ikea och H&M. 

En annan väg är att låta rena e-handelsföretag som Zalando sköta försäljningen. Det gör exempelvis Adidas. Adidas står för provning och rådgivning i sina flaggskeppsbutiker, men Zalando sköter delar av försäljningen.

Svårare är det för arbetsgivare som inte äger sitt varumärke. Som en bröllopsbutik i Danmark. De tröttnade på kunder som kom in och provade i det oändliga men gjorde köpet på nätet. Butiken stod helt utan inkomst på det. Lösningen blev att införa timavgift för provning av klänningar.

Nu menar inte rapportförfattarna att det är rätt väg att gå. Tvärtom. Se de digitala plattformarna som samarbetspartner uppmanar de.

 

Fakta

Handelns ekonomiska råd är oberoende och svarar självt för rapportens innehåll och dess slutsatser. Rådet inrättades hösten 2016 inom ramen för Handelsrådet av Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO, Handelsanställdas förbund, Akademikerförbunden och Unionen.

Handels kommenterar rapporten

– Framtiden kommer att kräva satsningar på utbildning och kompetensutveckling. Det kommer att ställas högre krav på kompetens. Handeln kommer inte heller längre att vara en homogen bransch. Men för majoriteten av de anställda betyder högre kompetenskrav högre status och med det bättre arbetsvillkor. För andra finns det risk för enklare jobb med sämre villkor.
– Men framtiden är aldrig skriven. Vad vi gör nu, fack och arbetsgivare, påverkar, säger Stefan Carlén, förbundsekonom på Handels.