I tre år har Ing-Britt Vikström kämpat mot Försäkringskassan för att få rätt till sjukpenning för sin artros i fingerlederna. Hon har svårt att använda sina händer normalt, men har tack vare anpassade arbetsuppgifter kunnat jobba halvtid på sitt nuvarande butiksarbete.

Försäkringskassan har nekat henne sjukpenning på halvtid och hänvisat till att hon skulle kunna klara något annat ”normalt förekommande arbete” på heltid.

Läs också: ”Nu kan jag slänga min ölkartong”

Ärendet har sedan 2015 vandrat genom rättsväsendet ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu har kommit med sin dom: Ing-Britt Vikström har rätt till sjukpenning på halvtid.

Använda händerna behöver man göra i de flesta arbeten, anser domstolen som har ”svårt att föreställa sig” arbeten där hon kunnat jobba mer än halvtid utan att man anpassar arbetsuppgifterna mer än lagen kräver. Därför bifaller domstolen Ing-Britt Vikströms överklagande och ger henne rätt till sjukpenning.

Läs mer: ”Domen får betydelse för många sjukskrivna”

Domen får betydelse för hur Försäkringskassan ser på begreppet ”normalt förekommande arbete”. Ing-Britt Vikströms juridiska ombud Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd säger att Försäkringskassan i framtiden måste göra bättre bedömningar av sjukskrivnas arbetsförmåga.

Samtidigt med Ing-Britt Vikströms fall avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen ett liknande ärende. Det rör en anställd på ett bilföretag som bland annat led av artros i knäna och hade svårt att röra sig. I hans fall anser domstolen att han skulle ha kunnat utföra ett mer stillasittande arbete, vilket anses ”normalt förekommande”. Till skillnad från Ing-Britt Vikström har han därför inte rätt till sjukpenning.

Läs tidigare artikel: Sjukskrivnas framtid ligger i Ing-Britts händer