H&M svarar: ”Minimilönen höjdes i januari”

8 maj Insynen i H&M:s arbete är helt obefintlig, hävdar Nordeas hållbarhetschef Sjasa Beslik. Modekedjan svarar nu på kritiken och Sida undrar vad alternativet skulle vara.

Svenska modejätten H&M får kritik för att inte släppa in oberoende granskare. En av dem som uttryckt sitt missnöje är Nordeas expert. H&M kommenterar våra frågor via mejl:
”Vi har vid ett flertal tillfällen tagit emot Sasja Beslik vid besök av H&M:s leverantörer i flera produktionsländer”, skriver pressekreteraren Ida Ståhlnacke.
H&M skriver att alla deras leverantörer förbundit sig att följa koncernens uppförandekod.
När vi vid flera tillfällen frågar om det är möjligt att besöka några av underleverantörerna svarar H&M ”vi har väldigt många medieförfrågningar och detta gör att vi inte har möjlighet att arrangera ett besök utan avböjer”.

Bolaget påpekar att de har heltidsanställd personal som genomför fabrikskontroller hos de egna underleverantörerna.
De för också fram att företaget inom sitt globala ramverksavtal i samarbete med Industri All och IF Metall har ”en nära dialog med lokala fackförbund i bland annat Kambodja”.
I Kambodja träffade vi flera textilarbetare som levde under mycket sparsamma förhållanden. De bodde i små rum och hävdade att de hade svårt att klara sig på sin månadslön. De var också kritiska till de korta anställningskontrakten som gjorde deras jobb osäkert.
Då vi ber modekoncernen att kommentera detta skriver de ”att minimilönen höjdes i januari 2017” och att de välkomnar en ”transparent process för löneförhandlingar”.

H&M har satsat tre miljoner kronor på ett projekt som ska förbättra relationen mellan fack och arbetsgivare i landet. Svenska biståndsmyndigheten Sida har bidragit med 3,1 miljoner kronor till samma projekt som leds av FN-organet ILO och inleddes i januari 2014 och avslutas i maj detta år.
Då Anne Kullman, rådgivare på Sida gentemot Sveriges ambassader i Asien, får höra om kritiken om en bristande insyn i H&M:s verksamhet hänvisar hon till bolaget själv och säger att det råder transparens inom alla Sidas och ILO:s projekt där det görs öppna utvärderingar.
– Sidas övergripande mål är att bekämpa fattigdomen. Det man vill göra med projektet är att få in en kollektivavtalsanda och stärka arbetarna i att kräva bättre arbetsvillkor och löner. För att uppnå detta krävs ett samarbete med alla arbetsmarknadens parter, säger Anne Kullman.

Under projekttiden har tolv kollektivavtal slutits. Från facklig håll finns en kritik mot att avtalen slutits med små svaga fack på fabriksnivå.
Fackföreningsrörelsen i landet är både splittrad och politiserad.
En utvärdering som ILO låtit göra visar dock, enligt Anne Kullman, att dialogen och tilliten mellan anställda och arbetsgivare på de berörda fabrikerna har stärkts.
Samtidigt ökar övergreppen mot fackliga i Kambodja och flera nya lagar har gjort det svårt för facken att verka i landet som enligt allt fler håller på att utvecklas till en enpartistat.

Hur rimmar det med Global deals anda och målet att få till en ökad social dialog?
– Men vad skulle alternativet vara? Vi vet att en social dialog inom textilindustrin ger en möjlighet att förbättra arbetsvillkoren för väldigt många personer. Att dra oss tillbaka och inte påverka de goda krafterna är inget alternativ, säger Anne Kullman. 

Erik Larsson
[email protected]

Erik Larsson är journalist på Arbetet Global, en del av tidningen Arbetet, som tillsammans med Handelsnytt och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.

Reportaget har tidigare publicerats i Arbetet.