Utredningen om hur man ska tillämpa EU:s bemanningsdirektiv på den svenska arbetsmarknaden är klar. Utredaren Birgitta Nyström föreslår en ny lag, ”lagen om uthyrning av arbetstagare”. Lagen ska garantera uthyrda arbetstagare minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som de skulle ha fått om de anställdes direkt av kundföretaget för samma arbete.
– Den behövs för att befintlig svensk rätt och det svenska kollektivavtalet inte garanterar inhyrda arbetare samtliga rättigheter i EU:s bemanningsdirektiv, säger Birgitta Nyström.

Men både facket och arbetsgivarsidan tycker att lagförslaget är för otydligt i vissa frågor. Från båda håll fanns önskemål om att fler frågor, som nu måste lösas i avtalsförhandlingarna, hade reglerats i lag.
Från fackets sida hade man till exempel hoppats på att lagförslaget skulle definiera vad som menas med att bemanningsföretag bara ska användas för tillfälligt arbete. Enligt facket ger direktivet möjlighet att lagstifta om en tidsgräns. Men någon sådan finns inte i förslaget.  Birgitta Nyström tycker att det är en fråga fack och arbetsgivare får lösa själva.
– Det innebär ju att företag kan ha inhyrd personal hur länge som helst, säger Handels avtalssekreterare John Haataja.

Men det finns delar av lagförslaget facket är nöjda med.  Till exempel att kravet på fackliga förhandlingar när en arbetsplats vill anlita bemanningsföretag får finnas kvar. Bemanningsföretagen hävdade att förhandlingarna utgjorde ett onödigt hinder . Det höll inte utredaren Birgitta Nyström med om.

De flesta frågor som rör onödiga hinder mot bemanningsföretag har utredaren lämnat åt fack och arbetsgivare att komma överens om i avtalsrörelsen. Detta upprör Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström.
– När parterna kom överens om direktivet i Bryssel utlovades att det även skulle syfta till att undanröja orimliga hinder för bemanningsföretagen. Den aspekten har utredaren helt struntat i, säger Henrik Bäckström.
I förlängningen menar han att detta gör att kollektivavtalet riskerar att bli prövat i domstol.
– Det finns absolut en risk för ett lavalrabalder nummer två här. Nu hänvisas företagen till EG-rätten i stället för att rättigheterna regleras via svensk lag, säger Henrik Bäckström.

Det här är ett problem som även LO-juristen Claes-Mikael Jonsson uppmärksammat. Förutom eventuella tidsbegränsningar är det också upp till arbetsmarknadens parter att avgöra om eventuella gränser för hur många procent av verksamheten i ett företag som får skötas av inhyrda. Även här skulle överenskommelser kunna göras inom ramen för kollektivavtalet, för att sedan rivas upp i EG-domstolen.
– Men arbetsgivarna använder sig redan i dag av EU-rätten för att begränsa fackets möjligheter. Till exempel inför avtalsrörelsen 2010 då man ifrågasatte rätten till heltid och återanställningsreglerna med hänsyftning till EU-rätten, säger Claes-Mikael Jonsson.   

Fakta EU:s bemanningsdirektiv

Samma villkor för inhyrda

Bemanningsdirektivet antogs av EU-kommissionen i november 2008.

Grunden i direktivet är att bemanningsanställda ska behandlas på samma sätt som andra arbetstagare och att onödiga hinder för att använda bemanningsföretag ska undanröjas.

Direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna 5 december i år.