E-handel

Facken fajtas om avtal i e-handeln

30 maj Lönen höjdes och alla visstidare fick fast jobb när modesajten Boozt slöt kollektivavtal med Handels. Allt fler som jobbar i e-handeln får avtal och fackklubb, men det finns ett problem: två fackförbund bråkar om rätten att organisera de anställda.

Eva Lie

Lina Brymell, Handels klubbordförande på Boozt.

”E-city” kallas området mellan motorvägen och en bondgård i Varalöv strax söder om Ängelholm. Ur den bördiga åkermarken har det på kort tid växt upp tre bastanta lagerbyggnader för e-handelsföretag. Störst är modejätten Boozts 43 000 kvadratmeter stora anläggning. Bakom den grårutiga fasaden pilar robotstyrda vagnar omkring och packar klänningar, skor, handväskor och smink som kunder runt om i Europa klickat till sig i webbshopen.

De cirka 200 lagerarbetarna är anställda av logistikföretaget Logent som har kollektivavtal med Transport. De drygt 15 personer som jobbar med att fotografera alla varor som ska säljas är däremot anställda direkt av Boozt. För dem gällde inget kollektivavtal när lokalerna togs i bruk för ett år sedan, och nästan ingen var med i facket.

– En tjej från lagret som jobbade tillfälligt hos oss och var förtroendevald i Transport tyckte vi skulle gå med i facket. Då gjorde vi det, säger Lina Brymell, som arbetar i fotostudion där hon och kollegorna tar 40 bilder i timmen på kläder, skor och accessoarer som Boozt säljer.

Läs också: När Amazon kommer till Sverige ställs facket på prov

I höstas fick de höra att Handels var det fackförbund de skulle tillhöra. En ombudsman hjälpte dem att byta förbund och att teckna kollektivavtal med Boozt. Skillnaden blev påtaglig den 1 januari i år när Handels lager- och e-handelsavtal började gälla.

– Lönen höjdes med sju kronor i timmen i januari och två kronor till i april. Dessutom blev alla tillsvidareanställda. Innan hade de flesta haft visstidsanställningar på ett halvår i taget, säger Lina Brymell.

– Det är en stor trygghet att vara fast anställd, tycker kollegan Sofi Hansson.

Ombudsmannen peppade dem att utse skyddsombud och bilda en egen fackklubb. Sagt och gjort, i slutet av april föddes Handels fackklubb på Boozt. Lina Brymell valdes till ordförande och skyddsombud. Sofi Hansson blev ledamot i styrelsen. Lina har hunnit gå ett par grundläggande kurser. Mer facklig utbildning ska hela styrelsen få efter sommaren. Då räknar de med att komma igång på allvar med fackliga möten och förhandlingar.

Som nyblivet skyddsombud har Lina Brymell börjat fundera över arbetsmiljön.

– Vi påpekade att vissa allergiker har besvär av damm i fotostudion så nu ska den städas oftare. Och vi har börjat diskutera ergonomi och belastning när vi klär på provdockorna som vi fotar, säger hon.

Sofi Hansson tror att även arbetsgivaren har nytta av att det finns en facklig motpart på arbetsplatsen.

– Vi kan lösa mycket i dialog mellan oss och behöver inte koppla in en ombudsman varje gång.

Läs också: Bråk om avtalsrätt gör facket svagare

Hon är tacksam för att facket jobbar för att reglera den snabbt framväxande e-handeln med kollektivavtal, fackklubbar och arbetsmiljöarbete.

– Det är viktigt att det är ordning och reda och trygghet på arbetsplatsen. Branschen får inte vara High Chaparral, säger hon.

Handels uppfattning är att även lagerarbetarna på Boozt ska vara organiserade i Handels, trots att de är anställda av ett logistikföretag. Transportfacket vill tvärtom behålla medlemmar och kollektivavtal i sin regi (se artikel intill). De nyvalda klubbrepresentanterna i Boozts fotostudio lägger sig inte i frågan.

– Det där får förbunden sköta.

Staffan Julius
08 725 52 43