Reportage

På Matkooperativets butik i centrala Helsingborg står Hanna Bergström framför ett tiotal personer. De är här för att lära sig mer om närodlad mat, kassa- och livsmedelshantering, och hur en kooperativ butik fungerar.

– Lokalproducerat ska aldrig konkurrera med andra produkter hos oss, förklarar Hanna för den lilla folkskaran. Och vi lyfter gärna alternativen. Varför inte pröva skånskt matvete i stället för ris, eller lokal rapsolja i stället för olivolja?

I utbyte mot ett sextimmars arbetspass i månaden ges 20 procents rabatt på hela sortimentet, förklarar hon vidare. En bra deal för kooperativets medlemmar, samtidigt som man löser bemanningen helt ideellt.

”Finns det någon dresscode när man jobbar?”, ”Kan man ta emot specialbeställningar?” Frågorna duggar tätt samtidigt som Hanna visar upp butikens olika delar. Mejeri- och köttavdelningen längst in, mjöl, kaffe, och choklad på ena långsidan.

I mitten av lokalen finner man kooperativets fokusvaror, färska grönsaker, ägg och potatis. Maten frontas i trälådor med små handskrivna prisskyltar bredvid sig. Tillsammans med lokalens rustika tegelväggar ger butiken mer känslan av en lanthandel än en centralt belägen citybutik i en mellanstor svensk stad.

– Vi har haft tur och fått många medlemmar med kunskaper i till exempel ekonomi, lantbruk och livsmedelshantering. Det har hjälpt massor, inte minst vid sådana här utbildningskvällar. Det vi saknar är någon med gedigen erfarenhet av att arbeta i butik, säger William Persson som tillsammans med Hanna är en av grundarna.

– Vi har fått prova oss fram mycket. Hur ska man skylta rätt? Vilka varor är nyckelvaror för att det ska gå runt? Det är fortfarande en process, fortsätter han.

Jag är så less på all storskalig, billig mat.

Historien om Matkooperativet började dock inte i Helsingborg utan i New York. När Hanna bodde där förra året slogs hon av hur lätt det var att hitta närodlad, hållbar mat. Detta trots att hon befann sig i en av världens största städer. Anledningen? Den växande trenden med kooperativt ägda matbutiker.

– När man tänker på amerikanska mataffärer tänker man på långa butiksgångar med hundratals flingsorter. Jag är så less på det, all storskalig, billig mat. Jag kände att de här butikerna var en motpol till det, och engagerade mig i ett kooperativ i Brooklyn som heter Bushwick Food Coop, säger Hanna.

Med det i bagaget bestämde sig hon och William för att ta med idén hem till Helsingborg. Ett massmejl till lokala bönder satte bollen i rullning. Intresset var stort och flera av bönderna kom senare att bli både leverantörer och medlemmar till kooperativet.

I februari i år bildades föreningen, och tack vare medlemsavgifter och en lyckad crowdfunding-kampanj kunde man inviga butiken redan i maj. Hittills har kooperativet runt 250 medlemmar, varav cirka 30 arbetar i butiken. Väljer man att bara vara medlem ges fem procents rabatt.

En av de som vill jobba i butiken och dykt upp till kvällens introduktion är Helsingborgaren Carl-Alexander Allwood. Han är inne på samma spår som Hanna, det är tröttsamheten över det massproducerade, och att alltid behöva gräva djupt för att få tag i bra mat som fått honom att intressera sig för kooperativet.

– Jag vill inte välja mellan olika kvaliteter längre. Det är det som är så bra här, allt är antingen närproducerat, ekologiskt eller både och, säger han när gruppen tar en gemensam fika efter utbildningens slut.

– Rabatten är också vettig, sex timmar i månaden känns inte så blodigt.

Att lokalproducerad mat är något som engagerar har blivit uppenbart för Hanna och William, men det är även den kooperativa idén i sig som lockar menar de. Folk vill vara med, bidra och förändra. Butiken har som ambition att bli en mötesplats, och man anordnar till exempel dokumentär- och ”gör det själv”-kvällar på temat mat och hållbarhet.

– Man hör ofta motsatsen, att folk inte orkar. Men vi har fått erfara det motsatta! Det är ett väldigt vardagsnära sätt att påverka. Det handlar ju om vad man äter, säger Hanna.

Så här några månader efter öppning är det fokus på att få allt på rull vad gäller bemanning, omsättning samt att bredda sortimentet för att bli en så komplett matbutik som möjligt. Men på sikt vill de vara med och sprida den kooperativa idén, starta fler butiker och samarbeten. 

– Vi har haft mycket stöd och hjälp av Ekolivs i Malmö. Men det finns fler, Fram i Göteborg bland annat. Jag tror och hoppas på att det här kommer att växa, säger Hanna.

– Jag vet att det finns engagerade kvar inom KF. Men enligt de jag pratat med märker man inte att det är ett kooperativ längre. Det är för storskaligt.

Viss hjälp har man också fått från andra kooperativa kretsar. William har till exempel haft samtal med en före detta butikschef på Coop. Det borde finnas mycket att lära från det hållet, medger han. Samtidigt tycker han att själen i mångt och mycket gått förlorad i den nästan 120 år gamla kooperationen.

– Jag vet att det finns engagerade kvar inom KF (Kooperativa Förbundet. reds anm). Men enligt de jag pratat med märker man inte att det är ett kooperativ längre. Det är för storskaligt, säger William och fortsätter:

– Hade det varit som på 50-talet, då Konsum-medlemmar var knutna till en butik man hade direktinflytande över hade vi antagligen gått med där. Det är så vi vill ha det här, medlemmarna bestämmer allt.

Hanna och Williams tips för att äta mer lokalt:

1. Ställ krav på handlaren! Det kan låta klyschigt, men det fungerar. Speciellt om man handlar i mindre butiker där den personliga kontakten är bättre.

2. Vill man engagera sig och det inte finns något kooperativ i närheten, varför inte starta en inköpsförening med till exempel grannarna? Då handlar man direkt från bönderna utan mellanhänder.

3. Fråga! Vill du äta mer lokalt odlad mat, eller engagera dig på något sätt, kontakta oss. Vi delar gärna med oss av våra kontakter och erfarenheter. 

Anton Andersson, reporter
08 725 52 45

Fakta: Mer kooperativ mat!

Butiker

I Sverige finns en handfull kooperativa matbutiker som ej ingår i KF. Några exempel är Fram som har två butiker i Göteborg, Ekolivs i Malmö, Bikupan i Jönköping och det Italien-inspirerade matkooperativet L ́Agora i Stockholm.

Inköpsföreningar

I grunden samma modell som de kooperativa matbutikerna. Men i stället för att sälja maten i butik beställer medlemmar direkt till sig själva från lokala producenter. Maten levereras till en uppsamlingsplats/lager där medlemmar själva hämtar maten. Ultuna Matkooperativ, UltiMat, är ett exempel.

Food nodes

En slags digital saluhall för lokalproducerad mat där producenter får betalt direkt av kunden utan mellanhänder. Producenten lägger upp varan på nätet som sedan beställs av kunden. Därefter lämnas maten ut på en bestämd tid och plats, en nod. Reko-ringar, som är populärt på Facebook, fungerar på liknande sätt. Läs mer på localfoodnodes.org.