Allt fler företag inom detaljhandeln inför tekniska system för att anställda ska kunna slå larm om allvarliga oegentligheter. Sedan ett par månader har Coops ägare KF (Kooperativa förbundet) en tjänst som kallas Visselblåsaren.

Anställda som upptäcker allvarliga trakasserier eller misstänkta brott uppmanas att i första hand vända sig till en chef. Men den som inte vill vara öppen med sin farhåga har nu möjlighet att rapportera saken via en webbtjänst. Systemet sköts av det utomstående förtaget WistleB, och innebär att anmälarens uppgifter inte går att spåra. Uppgifter som kommer in via systemet tas om hand av KF:s säkerhetsavdelning, som utreder frågan vidare.

– Även om man alltid ska vända sig till chefen i första hand så är det bra att möjligheten finns att larma anonymt. Om saken gäller ens närmaste chef blir det annars jättejobbigt, säger Maria Vängbo, facklig samordnare inom Coop Nord.

Hon påminner om att anställda för några år sedan slog larm om att en chef inom Coop Nord betett sig märkligt. Det ledde till att chefen avskedades och senare dömdes för bedrägeri i 30 fall.

– Med en anonym visselblåsartjänst hade det kunnat upptäckas tidigare, säger Maria Vänbgo.

KF:s kommunikationschef Emma Nilsson säger att KF inför tjänsten för att man vill vara en öppen och transparent arbetsgivare.

– Det är ett sätt att fånga upp sådant som strider mot våra värderingar eller är lagbrott. Till exempel sexuella trakasserier som ju uppmärksammats genom metoo-rörelsen, säger Emma Nilsson.

Hon berättar att ett par anmälningar kommit in sedan visselblåsartjänsten började användas, men hon vill inte gå in på vad saken gällt.

Karin Henriksson på företaget WhistleB säger att efterfrågan på företagets produkter ökat markant i och med metoo-kampanjen.

– Vår tjänst används i dag av många företag inom detaljhandeln, säger hon.

Fakta

Visselblåsare

Sedan 2017 finns en lag som skyddar visselblåsare. Framför allt stärks skyddet för privatanställda.

En anställd som slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet får enligt lagen inte utsättas för repressalier som uppsägning, omplacering eller utfrysning.

Med allvarliga missförhållanden menas till exempel bedrägeri, mutbrott och miljöbrott, allvarliga kränkningar och risker för säkerhet och hälsa.

Den anställde ska i första hand slå larm till sin chef eller till facket. Om inte det hjälper kan det vara okej att larma externt, det vill säga vända sig till en myndighet eller journalist, eller själv offentliggöra uppgifterna.