Efter jobbet

Staffan Julius

Dagens arbetarförfattare är lika många, lika bra och lika framgångsrika som under storhetstiden på 1930-talet, anser experten Magnus Nilsson. Bild: Staffan Julius

Litteratur om arbete kan förändra samhället

3 oktober I böckernas värld kan man leva sig in i livsöden och få syn på orättvisor. Just nu råder en boom för litteratur om arbete och klass. Men ännu saknas den stora romanen om att jobba på H&M.

Malmö högskola.

Magnus Nilsson, litteraturprofessor.

Sedan tio år lever vi i en guldålder för arbetarlitteratur, anser Magnus Nilsson, professor vid Malmö högskola och expert på området.

– Vi har i dag lika många, lika bra och lika framgångsrika arbetarförfattare som under storhetstiden på 1930-talet, hävdar han.

Susanna Alakoskis Svinalängorna (2006) och Åsa Linderborgs Mig äger ingen (2007) var hyllade uppväxtskildringar som öppnade dammluckorna för en flod av klassmedveten litteratur. Drabbande vittnesmål om det moderna arbetslivets utsatthet  gavs i Kristian Lundbergs roman Yarden (2009) och Jenny Wrangborgs diktsamling Kallskänken (2010). I dag förnyas genren av tecknade serier som Daria Bogdanskas Wage Slaves (2016).

– Dagens arbetarförfattare sysslar mer med själva arbetet än vad deras föregångare gjorde. Och för första gången i historien är det de kvinnliga författarna som dominerar, säger Magnus Nilsson.

Kvinnodominansen har att göra med utvecklingen i arbetslivet. Bilden av en typisk arbetare har skiftat från en kraftkarl i blåställ till en stressad kvinna i vården eller tjänstesektorn. Medan omsorgsvåndor och krogträsk har gestaltats av författare som Sara Beischer, Marie Hållander och Daria Bogdanska har litteratur om arbete i handeln hittills varit sällsynt. Ett försök att ändra på det är den nya antologin Lösa förbindelser där proffsskribenter och handelsanställda ger alarmerande vittnesbörd om otrygghet i butiker och lager. Magnus Nilsson önskar sig mera.

– Jag skulle vilja läsa den stora romanen om att jobba på H&M. Här finns masskonsumtion, mode, global handel, moderna anställningsformer – mycket spännande!

Arbetarlitteraturens första storhetstid inföll under det framväxande folkhemmets 1930-tal, och den andra under 1970-talets vänstervåg. I dag, när socialdemokratin är tillbakapressad och fackanslutningen sjunker, går litteraturen inte på samma sätt i takt med den politiska tidsandan.

–  Det man inte lyckas med politiskt kan man lyckas med i litteraturen – som att belysa klassorättvisor.

Magnus  Nilsson är övertygad om att arbetarlitteratur kan påverka samhället. Yarden och Wage Slaves är exempel på romaner som  vållat debatt och lett till krav på förbättringar för arbetsmarknadens mest utsatta. Men det krävs att någon gör politik av det som litteraturen lyfter fram. Magnus Nilsson vill se ett närmande mellan arbetarrörelsen och litteraturen. Han tycker att fackförbund och parti borde samarbeta med författare och göra mer för att stödja läsande och skrivande bland sina medlemmar.

– Arbetarlitteratur är en djupverkande politisk resurs. Den påverkar människor på ett helt annat sätt än ytliga pr-budskap.

Länkar

Mer om arbetarlitteratur

Föreningen Arbetarskrivare. Samlar proffs och amatörer som skriver om arbete och klass. Håller skrivarcirklar,  ger ut antologier och tidskriften ”Klass” som handlar om arbetarlitteratur. Ordförande är poeten Jenny Wrangborg. En studiehandledning till kursen ”Skriv om klass” kan laddas ner på ABF:s hemsida.

Podcasten Arbetarlitteratur. Ambitiös podcast där entusiasten Mattias Torstensson intervjuar författare och diskuterar deras verk.

Facebookgruppen Arbetarlitteratur. Startad av Magnus Nilsson, ett forum för diskussion om arbetarlitteratur.

Litteratur och klass. Magnus Nilssons blogg som kretsar kring hans forskning och undervisning på området.

Högskolekurs i arbetarlitteratur ges cirka en gång om året av Malmö högskola. Kursen ges på distans och motsvarar 7,5 högskolepoäng under en termin. Högskolebehörighet krävs.

Staffan Julius
08 725 52 43

Boktips

Magnus Nilsson rekommenderar

Två omistliga klassiker:

Folke Fridell: Greppet hårdnar (1948) och Maja Ekelöf: Rapport från en skurhink (1970)
Två väldigt inflytelserika romaner som fortfarande ekar i det som skrivs i dag.

 

Samtida favoriter:

Jenny Wrangborg: Kallskänken (2010)
Diktsamling som är en intelligent och modigt framförd kritik av villkoren i arbetslivet. Poesi som trollbinder åhörarna på fackliga möten.

Cecilia Persson: Att bära sin egen kropp (2013)
Ett möte mellan författaren/städerskan Maja Ekelöf och poeten Gunnar Ekelöf som samtidigt skildrar Cecilia Perssons egen tuffa uppväxt och arbete som personlig assistent.

Marie Hållander: Tjänster i hemmet (2013)
Prosadikter om dem man kan träffa på när man jobbar i hemtjänsten.

Mats Källblad: Hundra år i samma klass (2014)
Tillgänglig och klipsk serieroman om författarens mormor, elvabarnsmamman Ester, med paralleller till hans eget liv.

Daria Bogdanska: Wage Slaves (2016)
Självbiografisk serieroman om en svartarbetande invandrares kamp för värdighet i Malmös restaurangbransch.

 

Litterärt om handelsjobb:

Jenny Wrangborg (red): Lösa förbindelser – om kampen för fasta förhållanden i handeln (2017)
En samling närgångna texter om sms-jobb, hyvling, övervakning och andra aktuella orosmoment i butiker och lager.

Emil Boss: Acceleration (2017)
Diktsamling tryckt på kvittorulle (men även som bok) som kontrasterar managementfloskler med kassaarbetets enformighet.

Stefan Lindberg: Du vet väl om att du är värdefull (2014)
Språkligt briljant skildring av makt och sex på jobbet med en butiksanställd ung kvinna i huvudrollen.

 

Detta är arbetarlitteratur

Arbetarlitteraturen växte fram i takt med arbetarrörelsen i slutet av 1800-talet.

Sin första guldålder hade genren på 1930-talet med hyllade författare som Ivar Lo-Johansson och Moa Martinson.

Vänstervågen på 1970-talet var en ny höjdpunkt med rapport-böcker och kollektivromaner.

Någon exakt definition finns inte, och uttrycken har varierat genom historien. 

Magnus Nilsson menar att arbetarlitteratur är litteratur som skildrar arbetarklassen, men också litteratur som liknar tidigare arbetarlitteratur.

”Om man ser en koppling mellan det man läser och arbetarklassen och tycker den kopplingen är viktig, då är det arbetarlitteratur.”