– Vi ska ha julfest snart. Det är ingen som vill gå på den. Jag har tre barn, precis köpt ett hus och kommer att förlora cirka 5 000 i månaden. Vad ska vi fira?

Orden tillhör 38-åriga Laura Andzane på City Gross i Norrköping. Hon är en av 28 anställda vars tillvaro blev rejält omskakad under hösten. Utan hänsyn till turordningsreglerna mister personalen på City Gross mellan två och 16 timmar i veckan. Själv tvingas Laura Andzane ner drygt åtta timmar.

Men för henne är det inte bara arbetstid och pengar som går förlorat. Det handlar lika mycket om bilden av Sverige.

– När jag kom hit var jag full av beundran för systemet. Att alla var lika mycket värda, att man sa du till varandra.

– Nu har jag fått svart på vitt att jag är mindre värd än den som arbetat här i fem månader och som inte blir hyvlad, säger Laura Andzane som flyttade till Sverige från Lettland för 15 år sedan, och jobbat på City Gross i nio.

Nu har jag fått svart på vitt att jag är mindre värd än den som arbetat här i fem månader och som inte blir hyvlad

Vi backar bandet till 30 november 2016, dagen då Arbetsdomstolen, AD, kom med avgörandet i den så kallade Coop-domen. Situationen för de anställda på Coop Forum i Örebro hade varit snarlik den på City Gross i Norrköping. Arbetsgivaren hyvlade tid för nära 40 av medarbetarna utan att ta hänsyn till turordning. 30 timmar blev den nya heltiden. Flera fick gå ner mer än så.

Om personalen inte accepterade de nya anställningarna väntade uppsägning. I den rättsliga processen menade Handels att de därför skulle ses som formellt uppsagda. Att de hade accepterat erbjudandet spelade ingen roll eftersom detta hade gjorts under hot om att förlora jobbet. Med fackets synsätt hade arbetsgivaren därmed begått turordningsbrott och dessutom nekat de anställda uppsägningslön.

Domstolen tolkade i stället Coops agerande som ”ett erbjudande om annat arbete”, en åtgärd som arbetsgivare enligt paragraf 7 i lagen om anställningsskydd, las, är skyldiga att följa innan man säger upp.

Eftersom Coop hade gett ett omplaceringserbjudande behövde man inte ta hänsyn till turordning eller ge uppsägningslön för timmarna. Coop hade agerat i enlighet med lagen, menade domstolen.

De anställda utryckte förfäran och besvikelse, medan facket utlovade ”en sjuhelvetes strid”. Arbetsgivarna försökte å sin sida tona ner betydelsen av domen. Enligt Magnus Lindström, chefsförhandlare på arbetsgivarorganisationen KFO, var Coop Örebro ”en enskild situation” som inte skulle få några större konsekvenser.

Det är nu lite över ett år sedan. Vad har hänt sedan dess? Handlar det om enskilda fall som arbetsgivarsidan påstår? Eller är Handels syn på hyvling som ett växande fenomen korrekt? För att ta reda på det har Handelsnytt begärt siffror på antal hyvlingsförhandlingar som Handels avdelningar haft sedan Coop-domen kom.

Resultatet visar att totalt 92 arbetsplatser över hela landet på något sätt berörts av hyvling sedan november 2016. I 49 fall har regelrätt hyvling genomförts, det vill säga att man utan hänsyn till turordning skurit ner på timmar för anställda. I 43 fall har arbetsgivaren efter förhandling ändrat sig och antingen sagt upp hela tjänster enligt las-lista, alternativt fullföljt neddragningen av timmarna men gjort det i turordning. Några av de 43 ärendena pågår fortfarande.

Några omskrivna fall är Åhléns i Stockholm som hyvlade närmare 100 tjänster, City Gross i Norrköping som skar ner timmar för nära halva personalstyrkan, och JC som i flera butiker valde att omorganisera med så kallade omplaceringserbjudanden. Det finns exempel där arbetsgivare redan vid första förhandlingstillfället pekat på Coop- domen för att hävda sin rätt att hyvla.

Hur statistiken över antal hyvlingsförhandlingar står sig gentemot tidigare år går inte att svara på eftersom det inte finns jämförbara siffror. Men Handels bild är klar: Hyvlingen ökar rejält.

– Det är en total omskruvning. Andelen omorganisationsärenden med så kallade ”omplaceringserbjudanden” i början av förhandlingarna har skjutit i höjden, säger Sören Söderman, central ombudsman på Handels med ansvar för detaljhandeln.

Nyligen pratade jag med en ombudsman som sa att han inte haft en vanlig arbetsbristförhandling på hur länge som helst.

Redan i slutet på 70-talet undrade Handels varför man skulle ”skära ner människor”, till exempel när Tempo i Södertälje skar ner på personalens timmar. Men att detta görs så godtyckligt och i så stor omfattning är nytt, säger Sören Söderman.

– Nyligen pratade jag med en ombudsman som sa att han inte haft en vanlig arbetsbristförhandling på hur länge som helst.

Trots att Handels har som policy att alla hyvlingsärenden ska gå till central förhandling med Svensk Handel har endast ett fåtal av de 49 regelrätta hyvlingsfallen drivits så långt.

Sören Söderman medger att det är problematiskt eftersom det blir större ljus på frågan då. Samtidigt trycker han på att Handels är en medlemsorganisation. Hittar man lokala lösningar som medlemmarna blir nöjda med så skriver man oftast under på det.

– Det kan också vara så att personalen helt enkelt slutar. Många kompetenta medarbetare drar vidare till konkurrenter när de behandlas på det här sättet.

I senaste avtalsrörelsen lyfte Handels frågan om hyvling, och man fick också ett visst genomslag. Enligt de senaste kollektivavtalen för butiker är det inte längre tillåtet att hyvla någons tjänst från en dag till annan. Omställningstid för de uppsagda timmarna gäller.

 Jag vill kunna sova på nätterna, slippa stressen och maktlösheten. Vem vet när de hyvlar mig nästa gång?

För Laura Andzane är det en viss tröst. Nu har hon åtminstone tid att tänka.

– Jag har fem månaders uppsägningstid då jag kan pröva lite olika alternativ. Jaga timmar ett tag, söka andra jobb, eller fundera på om jag ska sätta mig i skolbänken igen.

– Det viktiga är att jag landar i en trygghet. Jag vill kunna sova på nätterna, slippa stressen och maktlösheten. Vem vet när de hyvlar mig nästa gång?

VAD ÄR EGENTLIGEN HYVLING?

Hyvling är ett fenomen där timmarna för de anställda på en arbetsplats skärs ner utan hänsyn till turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, alltså sist-in-först ut-principen. Detta görs genom att personalen får ett omplaceringserbjudande till en tjänst med lägre tjänstgöringsgrad.

Hyvling är ingen juridisk term och det finns olika tolkningar om vad begreppet innefattar. Enligt Handelsnytts definition måste inte alla anställda på arbetsplatsen omfattas av nedskärningen för att det ska kallas hyvling.

MÅNGA KEDJOR ANVÄNDER METODEN

▶ Exempel på butiker som hyvlat eller hotats av hyvling:

  • Coop i Karlstad och Stockholm. 
  • Åhléns i Örebro, Stockholm, Gävle, Karlstad, Göteborg, Bollnäs och Trollhättanregionen.
  • JC i Göteborg, Malmö och Linköping.
  • City Gross och TGR i Norrköping.
  • Jysk i Östersund, Luleå, Göteborg och Trollhättanregionen.
  • Akademibokhandeln och Arken Zoo i Luleå.
  • Japan Photo i Göteborg.
  • Daglivs, 7-Eleven och Pressbyrån i Stockholm.
  • Dea Axelsson och Hemtex i Karlstad.
  • Jem & Fix i Finspång.
  • Kicks, Synoptik och Teknikmagasinet i Malmö.