1. Frivilligt för arbetsgivaren.

Friskvårdsbidraget är egentligen inget bidrag utan en summa som arbetsgivare frivilligt väljer att skänka till anställda för att till exempel kunna gå på gymmet. Summan subventioneras av staten genom att vara skatte- och avgiftsfri. Saknar man friskvård på arbetsplatsen kan man driva frågan i MBL-förhandlingar.

2. Hur mycket pengar handlar det om?

Det finns ingen bestämd summa, men runt 3000 kronor per år är vanligt. Ett exempel inom Handels område är frisörerna. Enligt frisöravtalet kan en heltidsanställd frisör få 2600 kronor per år för friskvård alternativt för arbetskläder. Även SSU:s distriktsombudsmän har friskvårdsbidrag reglerat i sitt avtal. Där gäller 1700 kronor per halvår. Vare sig detalj- eller partihandelsavtalet säger något om friskvårdsbidrag.

3. Inte bara träningskort.

Arbetsgivaren bestämmer vad som är friskvård, men Skatteverket avgör vad som är skattebefriat. Exempel på skattefria friskvårdsförmåner är aerobics, akupunktur, träningsappar, kampsport, boule, dans, hypnos (för rökavvänjning etc), styrketräning, bollsporter och massage.

4. Ej för golfare.

Skor och träningskläder är inte skattefritt, men kan ibland ändå ingå om arbetsgivaren går med på det. Exempel på friskvård som Skatteverket inte bedömer är skattefri är agility, biljard, dart, dykning, golf, webbtjänster för träning samt schack.

5. När ska kvittona in?

Du ska visa kvittot för din chef. Sista datumet för att skicka in friskvårdskvitton ser olika ut beroende på din arbetsgivares regler.

6. Men orka. Kan jag ta pengarna i stället?

Nej, du måste visa upp kvitto. Det går heller inte att få friskvårdsbidraget retroaktivt, eller att skjuta upp det och spara till nästa år.

7. Om jag jobbar deltid då?

Vanligtvis får man friskvårdsbidrag efter sysselsättningsgrad. Inom frisöravtalet, där detta är reglerat, får man till exempel 1950 kronor om man arbetar 75 procent (30h/vecka).

Källa: Skatteverket/Handels Direkt.