1. Du har rätt till fyra veckors sammanhängande semester.

Enligt lag har alla rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti. Ingen kan tvingas dela upp semestern mot sin vilja, men enligt vissa kollektivavtal kan man göra lokala överenskommelser. Arbetsgivaren har rätt att bestämma när under sommaren din semester ska ligga, men ska meddela detta senast två månader innan.

Drar arbetsgivaren av någon anledning tillbaka semestern efter att du fått besked kan de bli skyldiga att betala semesterutgifter, till exempel för flygbiljetter eller stughyra.

2. Vad får jag i semesterlön?

Semestern tjänas in mellan den 1 april till den 31 mars året innan du tar ut den och kallas för intjänandeåret.

Vill du räkna ut hur många betalda semesterdagar du har tjänat in? Kolla här.

Semesterlönen är summan av all lön du tjänat in under intjänandeåret multiplicerat med 12 procent (0,12). Om din arbetsplats har kollektivavtal är det 13 procent (0,13). För att få semesterlönen per dag, så delar du summan med de antal betalda semesterdagar du tjänat in. Se ovan. Vissa kollektivavtal har en semesterlönegaranti som ser till att semesterlönen inte blir för låg.

Vill du räkna ut hur mycket du får i semesterlön? Följ länken här.

3. Om du precis fått ett nytt arbete.

Har du börjat ett nytt jobb är det inte säkert att du hunnit tjäna ihop betalda semesterdagar, men du har ändå rätt till 25 dagar obetalt om du påbörjade anställningen innan den 31 augusti samma år. Om man anställts efter den 31 augusti har man rätt till fem obetalda semesterdagar. Arbetsgivaren kan aldrig tvinga dig att ta obetald semester.

Vissa arbetsplatser har så kallad förskottssemester. Det innebär att man har ett förskott på 25 betalda semesterdagar. Dessa är man återbetalningsskyldig fram tills fem år efter att anställningen påbörjats. Efter det försvinner skulden. Det är alltid bra att ha det skriftligt dokumenterat om man fått förskottssemester.

4. Vad händer om du blir sjukskriven eller måste vabba?

Om man blir sjuk ska man omedelbart kontakta arbetsgivaren och berätta det. Då avbryts semestern och man får sjuklön i stället. Semestern kan då tas ut vid annat tillfälle. Samma regler gäller för vård av sjukt barn, glöm bara inte att anmäla det till Försäkringskassan.

5. Du kan spara semester.

Har du tjänat in 20 semesterdagar så äger du rätten att spara alla dagar utöver det. Man kan spara dem i högst fem år. Därefter måste du plocka ut de dagar som är längst sparade, vilket kan vara bra att tänka på om man till exempel sparar dagar till en långresa på lite längre sikt.

6. Om du jobbar deltid.

För deltidsanställda gäller i grund och botten samma sak som heltidsanställda. Man har fortfarande rätt till 25 dagar betald semester om man jobbat hela intjänandeåret.

Men eftersom det är sysselsättningsgraden du hade under intjänandeåret som styr blir semesterlönen lägre än för en heltidstjänst. Har du jobbat 80 procent ska semesterlönen också beräknas utifrån en 80 procentig tjänst.

Eftersom många deltidare även arbetar lördag-söndag, som normalt är arbetsbefriade, finns det särskilda regler för att göra det mer rättvist. Läs mer om det systemet på s.4 i den här broschyren.

7. Om du är sommarvikarie.

Huvudregeln är att man har rätt till semester oavsett anställningsform, men i många kollektivavtal står det skrivet att det bara är vid anställningar längre än tre månader som man har rätt till semesterledighet. I stället får du ut dina intjänade semesterdagar plus semesterlön i så kallad semesterersättning. Denna ska betalas ut senast en månad efter anställningen avslutats.

Det finns dock inget som hindrar att sommarvikarier plockar ut en semesterdag för exempelvis familjehögtider. Men det ska göras i enighet med arbetsgivaren.

Fakta: Fler semesterfrågor?

Har du frågor som rör semester? Slå en pling till de fackliga rådgivarna på Handels Direkt, nummer 0771-666 444. Deras öppettider i sommar är 08.00 - 16.00.