Lönerna höjs med 5,4 procent på 29 månader, enligt de kollektivavtal som fack och arbetsgivare inom industrin enades om natten till söndag. Det blir däremot ingen höjning retroaktivt från 1 april 2020.

Nu vänds blickarna mot handeln. Fack och arbetsgivare satt på söndagen i intensiva förhandlingar för att komma fram till nya kollektivavtal. Industrins uppgörelse är vägledande men viktiga frågor återstår:

1. Hur tolkas låglönesatsningen?

Facken inom industrin uppger att deras avtal innebär ett genombrott för den låglönesatsning som tolv LO-förbund gemensamt har krävt. Branscher med anställda som tjänar under 26 100 kronor per månad ska få en högre lönepott i procent. Arbetsgivarna tycks dock inte hålla med om den tolkningen: Industrins avtal ska vara normerande för övriga arbetsmarknaden, och den totala kostnadsökningen som inte får överstigas är 5,4 procent, skriver Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.

I handeln uttrycks löneökningarna av tradition i kronor och inte i procent. Det kan vara svårt att sätta en objektiv procentsiffra på avtalets värde. Ändå blir handelns kollektivavtal ett viktigt test på hur låglönesatsningen ska tillämpas.

2. Hur mycket höjs minimilönerna?

Förhandlarna ska inte bara sätta krontal på hur mycket utgående löner ska öka för dem som i dag är anställda i butiker och lager. De ska också enas om hur mycket avtalens lägsta löner ska höjas, vilket inte minst påverkar dem som anställs i framtiden. Handels har krävt att minimilönerna ska höjas lika mycket som utgående löner. Arbetsgivarna Svensk Handel anser att de inte ska höjas alls.

3. Vad innebär de nya pensionsreglerna?

Industrins avtal öppnar för ökade pensionsavsättningar enligt den överenskommelse som LO och Svenskt Näringsliv träffade i våras. Åldern för inbetalning av avtalspension sänks stegvis från 25 till 22 års ålder. Inom handeln, som har många unga anställda, riskerar detta att ta en större del av löneutrymmet än i branscher med högre medelålder. Hur detta ska utformas är en viktig fråga som måste lösas.

4. Blir jobben tryggare?

Handels har gått ut hårt med krav på att begränsa arbetsgivarens möjlighet att använda visstidsanställningar och hyvla arbetstid för butiksanställda. Det är svårt att se att facket kan gå med på ett avtal utan att kunna visa upp någon framgång på detta område. Frågan är viktig också för förbund som Kommunal, Fastighets och Hotell/restaurang. Om arbetsgivarna vägrar kan det bli konflikt.

Beskedet från både fack och arbetsgivare var på söndagskvällen att konstruktiva förhandlingar pågår. Ingen ville sia om när en uppgörelse kan vara klar. Skulle parterna inte komma överens om ett avtal kan facket varsla om strejk.

Fakta: Industrins ”märke” påverkar andra branscher

Fack och arbetsgivare i industrin enades natten till söndag om nya kollektivavtal. Dessa ska vara ett ”märke” för övriga arbetsmarknaden, däribland handeln.

Avtalen innebär bland annat:

Löneökningar på 5,4 procent på 29 månader (3 procent från 1/11 2020, 2,4 procent från 1/4 2022).

Ingen retroaktiv höjning från 1/4 2020.

Låglönesatsning enligt LO:s krav ska ingå för alla som tjänar under 26 100 kr/mån. 

Åldern för inbetalning av avtalspension sänks stegvis under perioden från 25 till 22 år.