”Vi har mycket snatterier. Speciellt på kvällarna.”
Citatet kommer från en anställd på en mellanstor butik i en förort. Berättelsen kunde lika gärna vara din. Varje år snattas det och stjäls för 4,4 miljarder kronor i svenska butiker. För att få veta hur de som jobbar hanterar snatterier ringde vi runt till butiksanställda i hela landet. Alla handskas med problemet i sin vardag. En del är mer säkra på hur de ska agera. Andra mindre.

”Om vi ser eller misstänker att någon tagit något smyger vi efter dem. Och när de passerat kassan tar vi dem.”
Anders, som vi kan kalla honom, förklarar vad de anställda ska göra när någon stjäl. Metoden är vanlig. Någon form av rutin finns ofta i butikerna. En del ska gå ut på golvet, göra sig synliga för den misstänkte och på så sätt hindra brott. Andra ringer på vakter, butikskontrollanter eller på kollegor. Ingen verkar uppfatta det som ett krav från arbetsgivaren att stoppa snattare. Men de flesta upplever ett ansvar.

”Det är ju våra jobb det handlar om i slutändan. Det kostar ju pengar.”
Att snatterier rör upp starka känslor vittnar många om. Snattarna förstör på deras arbetsplatser. Ett par stycken beskriver hur de konfronterat personer som plockat på sig, som struntat i dem. Eller käftat emot. De anställda upplever att de inte respekteras. Många känner obehag och vissa rädsla. En kvinna säger att snattarna tar för mycket av hennes energi.  

”Sen vet man aldrig heller vad som kan hända när man går hem.”
Ibland är det inte själva ”haffandet” av snattaren som är mest obehagligt. Både på mindre orter och i större städer kan snattaren vara en ”stammis”. Någon man kommer att möta igen. En anställd i en butik på en liten ort berättar att hon varit med och vittnat i en rättegång och blivit orolig för vad som skulle hända efter.

”Vi ska ju inte utsätta oss för fara.”
Flera av dem vi talat med har varit med om att drogpåverkade personer skrikit på dem. I vissa fall har de blivit hotade. Ibland är snattarna bara barn. Någon form av riskbedömning verkar de flesta göra innan de konfronterar en snattare. Men vad som räknas som säkert varierar. Det kan vara att inte ta en snattare ensam eller att det finns väktare inom räckhåll. Ofta anses det modigt att ingripa.

En del av berättelserna tyder på att man faktiskt tar en del risker. Går in ensam med en snattare på kontoret eller konfronterar någon fast man förstår att denne är drogpåverkad.

Fakta 

Ingen skyldighet att ingripa

En arbetsgivare har inte rätt att säga åt en anställd att ingripa vid stöld eller snatteri. Men hen kan begära att personalen larmar eller kallar på väktare. Skulle en anställd gripa en snattare får man hålla kvar hen tills polisen kommer. Källa: LO-TCO Rättsskydd.

I dag får butiker porta kända snattare. Men ingenting händer om personen går in i alla fall. Det vill regeringen ändra. En utredning ska se över möjligheten att göra det straffbart att gå in i en butik man blivit portad från. Personal och chefer ska också kunna kontakta polisen för hjälp. 

Snattas för miljardbelopp

4,4 miljarder snattas och stjäls det för per år i den svenska detaljhandeln. Källa: Svensk Handel

Snatteri är när varan som stjäls är värd under 1 000 kronor, annars är det stöld.

Vanligaste straffet för snatteri är böter. För stöld är det villkorlig dom och böter. Är varan värd under 61 kronor är det lägsta beloppet på 800 kronor, annars
1 500 kronor.

Är man under 18 år och erkänner brottet är det vanligt att man får en varning och en anmärkning i brottsregistret.

Källa: Polisen, Åklagarmyndigheten och brottsbalken.

Bakgrund

Så gjorde vi:

Vi valde fyra kedjor i dagligvaruhandeln, Ica, Coop, Willys och Hemköp. På varje kedja kontaktade vi 7 anställda på olika butiker.

Vi ställde tre frågor: Hur ska ni agera? Vad är dina erfarenheter? Vad tycker du om lagförslaget att återfallssnattare ska kunna portas?

Butiker i stora städer, mindre orter och köpcentrum utanför städer är representerade.

Vi valde dagligvaruhandeln av praktiska skäl. Här sker ungefär hälften av alla snatterier.

Hela undersökningen ser du i pdf-länken till höger