Fairtrade-produkter är ju mat och andra varor som tillverkas med schysta villkor i fattiga länder.
Idén går hem hos oss konsumenter. Vi tycker om att köpa varor och kanske betala lite mer, om vi vet att vi samtidigt hjälper medmänniskor i fattiga länder. Av svenska Fairtrades statistik ser man att försäljningen av de schysta produkterna ökar stort. Från 50 miljoner 2004 till 876 miljoner förra året. Det är en ökning med mer än 1700 procent på fem år.
Schyst-märkning funkar alltså utmärkt som affärsmetod. Frågan är bara hur det går att omsätta till svenska förhållanden. Eller är det bara när andra människor är jättefattiga som vi tycker det är värt att vara solidariska och betala lite mer (inte alltid faktiskt, men ofta) för varor som de producerat?
När får vi se svenska företag och butiker som schyst-märker sig, visar upp och gör en grej av att de har kollektivavtal? Svaret är antagligen: När vi börjar kräva det. Därför har Handels (och även Handelsnytt) en policy som säger att företag som har anställda måste ha kollektivavtal om vi ska göra affärer med dem. Ett sätt att påverka som alla som vill leva som de lär borde ta efter.

Fotnot: Fairtrade-kampanjen börjar måndagen den 18 oktober, bland annat med reklam i teve. Den 27 oktober kan arbetsplatser vara med i tävlingen Sveriges största fikapaus. Läs mer på www.fairtrade.se