Roxanna har blivit inbjuden av en vän till en sluten grupp på Facebook. Hon scrollar runt. I kommentarfältet till ett av inläggen är en person upprörd över att ha blivit tillsagd av butikspersonal. Roxanna bestämmer sig för att skriva. Hon inleder med: ”Tack för insläppet (antagligen min utspark). En liten önskan från en butiksanställd”.

Roxanna.

Några dagar senare kommer personal från region- och HR-avdelningen till hennes H&M-butik. De vill prata med henne. Roxanna förstår ingenting. När hennes fackliga ombud också ska vara med blir hon ännu mer förbryllad.

Hon får sparken. H&M har fått upprörda mejl om hur en av klädkedjans anställda – Roxanna – pratar om H&M:s kunder. Mejlförfattarna undrar: Vad tänker klädjätten göra åt saken?

Roxanna ses som illojal

Roxannas tankar snurrar. Hur är detta möjligt? Ingenstans i inlägget står det att hon jobbar på H&M. Ingenstans framgår det att hon pratat om klädkedjans kunder. För det gör hon inte. Hon pratar om kundbeteende generellt. Hon har jobbat på fler butiker än H&M. Roxanna är inte ute efter klädjätten.

Så ser inte H&M på saken. Roxanna är illojal och vill skada företaget. Hon ha brutit mot lojalitetsplikten. Därför ska hon sparkas.

I fem år har Roxanna arbetat på klädkedjan. Hon har en fast anställning och vill avancera inom företaget, vilket hon uttryckt flera gånger. Under våren när pandemin bröt ut har hon mött kunders vrede över stängda provrum. Begränsningar av antal kunder i butiken. Krav på avstånd.
– Vi var permitterade. Vi var underbemannande. Vi kröp på knäna. Men vi krigade för att hålla butiken öppen. Vi var utmattade och vi sa det till vår arbetsgivare, säger Roxanna.

Roxanna: H&M vill att jag säger förlåt

Att ta sura kommentarer från kunder tillhör en del av butikslivet oavsett om man vill det eller inte, menar Roxanna. Hon har städat provrum där kunder lämnat högar med provade kläder. Rensat butiksgolvet från plagg som kunder bara slängt ifrån sig. En gång fick hon en tröja kastad rakt i ansiktet när hon gick förbi en kund. Roxanna säger inte att alla kunder beter sig illa eller att bara just H&M:s kunder gör det.

Tillbaka till butiken och avskedet. Roxanna fattar ingenting. Vad håller de på med? Inlägget är gjort på fritiden. Hon nämner inte H&M. Äger de henne? Hennes åsikter? Ska hon var en reklampelare för dem dygnets alla timmar? Hon säger att hon kan ta bort inlägget. Inga problem. Det räcker inte för H&M. De vill att hon ska skriva på pappret om avsked. Upprepade gånger undrar de om hon inte har någonting att säga dem.
– Jag upplevde det som att de ville att jag skulle be om förlåtelse, säger Roxana.

Roxannas inlägg i den slutna Facebook-gruppen.

Facket stämmer klädjätten

Facket hjälper Roxanna. De menar att avskedet är ogiltigt. Avsikten var inte att svartmåla eller skada bolaget. Därför har Roxanna inte begått brott mot lojalitetsplikten, det vill säga att vara lojal mot företaget man jobbar på. Det blir förhandlingar. Sedan stämmer facket H&M i Arbetsdomstolen. I början vill Roxanna ha jobbet tillbaka. Men under förhandlingarna ändrar hon sig.
– Hur skulle jag ha kunnat jobba kvar? Så som de pratar om mig. Och jag tror på yttrandefrihet. Företag ska inte kunna äga anställdas åsikter. Det hade varit en annan sak om jag gjort någonting brottsligt som hets mot folkgruppen, eller om jag faktisk hade pratat illa om H&M.

Roxanna medger att inlägget är raljant. Ironiskt. Sarkastiskt. Hon ångrar sig inte. Men nu vet hon att lojalitetsplikten är långtgående. Att om man skriver så som hon gjorde riskerar man att förlora jobbet.
– Jag var kanske naiv, men jag trodde aldrig att jag skulle kunna få sparken för mitt inlägg. I dag skulle jag ha tänkt efter först. Man ska inte vara rädd, men som man säger till sina barn – gör inte det jag gjorde.

Efter stämningen i Arbetsdomstolen har Roxanna och H&M nått en överenskommelse. Skadeståndet är lägre än det som hon, Handels och LO-TCO Rättsskydd yrkade på i domen. Men Roxanna är nöjd. Nu vill hon gå vidare. Hon har helt lämnat handeln och utbildar sig till målare.

H&M har avböjt att kommentera fallet.

Det här är lojalitetsplikten

Anställda, särskilt i den privata sektorn, ska agera lojalt mot företaget de är anställda av. Man får till exempel inte ta uppdrag för en konkurrent under sin anställning, eller tala illa om företaget. Att röja företagshemligheter som kan skada företaget är ett annat exempel. Bryter man som anställd mot lojaliteten riskerar man att bli uppsagd eller avskedad.
Man har dock alltid rätt att lyfta missförhållanden, något som även kallas för kritikrätt. Kritiken ska först framföras till arbetsgivaren så att denne får möjlighet att bemöta den och vidta åtgärder. Man kan också vända sig till facket. Först efter det kan man eventuellt ta informationen vidare.
Handlar kritiken om diskriminering omfattas man av repressalieförbudet som finns i diskrimineringslagen. Man kan inte bli straffad för att ha uppmärksammat diskriminering.
Vänder man sig till medier har man rätt till källskydd enligt grundlagen.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen, Handels, Unionen.