Linda Palmetzhofer och Ted Gemzell har i ett öppet brev till mig tagit upp det europeiska ramavtalet om frisörers arbetsmiljö och jag vill gärna ge en återkoppling på brevet. 

Låt mig börja med att understryka att jag självklart stödjer den sociala dialogen inom EU. Detta är ett viktigt och väletablerat system med rättslig grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Fördraget ger också parterna möjlighet att gemensamt begära att det avtal man kommit överens om ska omvandlas till ett EU-direktiv. Det kommissionen nu har sagt i ett meddelande är att man inte kommer lägga fram frisöravtalet som ett direktivförslag under mandatperioden för den nuvarande kommissionen, som sträcker sig fram till hösten 2014.

Kommissionen kommer dock fortsätta den påbörjade analysen av förslaget.
Regeringen har genom den dåvarande arbetsmarknadsministern Hillevi Engström, tillsammans med nio andra EU-länder (bland annat Tyskland, Finland, Nederländerna och Storbritannien), ställt sig tveksam till ett direktivförslag baserat på partsavtalet eftersom det kan vara svårt att förena med befintliga arbetsmiljöregler och principer, samt då vi anser att det saknas en tillfredsställande konsekvensanalys av förslaget. Det viktigaste, när och om förslaget läggs fram, är att det då har gjorts en noggrann konsekvensanalys och att denna visar hur avtalet passar ihop med befintlig arbetsmiljölagstiftning på EU-nivå.

Det är mycket positivt att de svenska parterna inom frisörbranschen har genomfört avtalet i sina kollektivavtal. Principen om att inte lagstifta om sådant parterna löser bättre själva är en viktig del av den svenska modellen och en princip vi även tar med oss in i EU-arbetet.

Elisabeth Svantesson
Arbetsmarknadsminister