Varje månad, varje vecka, varje dag jagar Handels medlemmar extra timmar för försörjning, som konsekvens av arbetsgivarnas absurda strategi: Anställda behandlas som lagervaror att beställa just-in-time.

Att säkra minimibemanning genom tillsvidareanställning på endast fem-tio timmar i veckan och extra jobb därutöver är ett utbrett oskick. Och även denna anställningsform har blivit mer otrygg. Arbetsgivaren har numera genom Arbetsdomstolen, AD, laglig rätt att ta tid från en fast anställning och ge timmar till någon annan i företaget med lägre sysselsättningsgrad – även om den har kortare anställningstid! Därmed ger lagen om anställningsskydd, las, inget verkligt skydd. Det borde politiker som värnar jämställdhet se med största allvar på.

Deltid, visstid, hyvling av arbetstider är i hög grad en LO-fråga, eftersom det är så kopplat till kvinnodominerade LO-yrken. Medan tjänstemän planerar semester får timlönarna kolla telefon och mejl och hoppas på några inhopp till i sommar. Medan tjänstemän tar lån till bostad och planerar föräldraledighet kan unga LO-medlemmar varken bilda familj eller sätta bo för att inkomsterna är
så osäkra och framtiden så oviss. Det är en skriande ojämlikhet att arbetarna inte kan sätta gräns mellan arbete och fritid medan tjänstemännen kan göra det.

1990 hade 43 procent av arbetarna i detaljhandeln fast heltidsjobb. 2015 var det endast 31 procent! Och numera äter sig otryggheten även in i tillsvidareanställningarna, vilket ökar stressen och arbetsbelastningen, skriver Handels, tillsammans med Fastighetsanställdas förbund, Hotell- och restaurangfacket, Kommunal och Seko i motion nummer 14:9, Trygga jobb, till den stundande LO-kongressen (17–20 juni). LO bör verka för att allmän visstid tas bort ur las så att tillsvidareanställning blir den enda anställningsformen, kräver de fem förbunden bland annat.

Facket är löntagarens viktigaste värn mot godtycke och försämringar. Men det behövs politiskt stöd för verkligt framgångsrika förhandlingar. LO hoppas att partsförhandlingar ska vara vägen framåt mot ökad anställningstrygghet och har satt ett övergripande mål att senast 2028 ska visstidsanställningar bland arbetare vara högst 10 procent. Ska målet nås behöver arbetsrätten bli stöd, inte ett fälleben för de fackliga förhandlarna. Detta ovärdiga standby-liv borde inte vara tillåtet i ett välfärdssamhälle!

Liv Beckström
Tf chefredaktör Arbetet