Skrämmande rapport om klasskillnader i skolan

17 november 2010 Häromdagen kom en i raden av alla larmrapporter om skolan. Den här gången handlade det om att betygen sjunker även för barn som har högskoleutbildade föräldrar.

Det sensationella med nyheten berodde på ordet "även". Det är nämligen inget nytt att betygen går ned för barn med lågutbildade föräldrar som bara har grundskola.

Skolverket (som skrivit rapporten) tror att de lägre betygen kan bero på att lärarna blivit bättre på att sätta betyg. Och sämre kunskaper är förstås illavarslande för landets utveckling. "Det kan ta ett decennium att rätta till och det beror på strukturfel som gjordes på 1980- och 1990-talet" basunerar utbildningsminister Jan Björklund.

Visst är det illa om kunskapsnivån har sjunkit. Men riktigt skrämmande är att allt fler elever går ut grundskolan utan att få behörighet till gymnasiet. Och att det som avgör hur det går för eleven är föräldrarnas bakgrund. 95 procent av alla elever som har högskoleutbildade föräldrar har behörighet att söka till gymnasiet när de går ut nian. För elever vars föräldrar bara har grundskoleutbildning är motsvarande siffra 63 procent.

Att social klass har stor betydelse märks även på betygen. Det genomsnittliga meritvärdet för elever vars föräldrar bara hade grundskoleutbildning var i våras 158,5 (av max 320). För elever med minst en högskoleutbildad förälder var meritvärdet 230,2.
Skolan ska ge alla samma möjligheter och vara lika för alla, om det är de flesta överens. Så är det alltså inte i Sverige. Om det beror på strukturfel för 20-30 år sedan, som utbildningsministern hävdar, är väl tveksamt. Och inte är boten att tvinga föräldrar till stökiga barn att sitta med i klassrummet, en åtgärd som ministern förde fram i valrörelsen. Inte heller att gång efter gång lägga kraft på att riva upp betygssystemet.

Skolverkets rapport tar inte upp friskolorna specifikt, utan nämner bara att andelen elever med högskoleutbildade föräldrar är högre i friskolor. Men det är nog där skon klämmer. Systemet med friskolor, som etableras framför allt i rika områden och lockar elever med välutbildade föräldrar, påverkar även den "vanliga", kommunala grundskolan. Den vanliga grundskolan måste ta emot alla elever men får inte förutsättningar för att kunna göra det på ett bra sätt.

När Lärarförbundet, det största lärarfacket, rankar vad som i deras ögon ger bra skolor är det tre saker som avgör: att skolan prioriteras när det gäller resurser, att andelen behöriga lärare är hög och att lärartätheten är hög. Arvidsjaur är årets bästa skolkommun, enligt Lärarförbundet, som också lyfter fem andra kommuner. Gemensamt för dem är att politikerna prioriterar skolan resursmässigt, att de har hög andel behöriga lärare och att lärartätheten är hög. De flesta av dessa kommuner har S-styre, ingen styrs av alliansen.

Men sedan 2007 sjunker lärartätheten, varnar politiskt obundna Lärarförbundet. Sannolikt har detta betydelse för de sämre resultaten och ökade klyftorna, som Skolverkets rapport visar på. Det handlar om att satsa pengar på den kommunala skola som är lika för alla – inte att skärpa kontroller eller att låta skamsna föräldrar sitta i klassrummet, som utbildningsministern vill.