Hur stort är det här problemet, dementa som har svårt att handla?

– Det är svårt att uppskatta i volym. Men inför projektet samlade vi demenssjuka i fokusgrupper och frågade dem vad som var viktigast för dem för att få stöd med. Alla svarar att det är det vardagsnära, som till exempel att handla, som är viktigast. Det är något vi alla måste göra.

Ni talar om vikten av breda gångar och tydligt skyltning. Sådant ligger oftast på handlaren. Vad kan man göra som anställd?

– Det handlar mycket om att göra det man redan gör, det vill säga att bemöta kunder på ett trevligt och bra sätt. Men om någon beter sig märkligt kan det vara bra att ha kunskapen med sig. Jag hörde om en äldre herre som hade ätit en massa naturgodis inne i butiken. Eftersom personalen misstänkte att han var dement tillkallade man ej polis, och arrangerade betalning på annat sätt. Han behövde inte bli kränkt bara för att han var sjuk.

Ni har även släppt en informationsfilm där ni bland annat föreslår en ”lugnkassa” – lite i motsats till snabbkassan. Det låter härligt även för en annan, men är det realistiskt?

– Ja, det tror jag. I Frankrike finns kassor med bredare gångar och lugnare tempo. De är uppmärkta så att man vet att de är till för funktionsnedsatta. Jag vet också att det förekommer i Stockholm, i alla fall på bestämda tider. Det är en jättebra metod.

Vad har ni fått för reaktioner från handeln?

– Bara positiva. Man vill sprida detta i kedjorna till sina lokala handlare. Men handeln är en bransch med hög personalomsättning och där det finns många olika nationaliteter och språk. Därför har man önskat ett anpassat material, vilket jag tycker vi lyckats med.

Här kan du läsa mer om kampanjen och bland annat ladda ner informationsmaterial.