Den här gången gällde det sängvaruhuskedjan Sova. Anställda larmade om en sektkultur som innebar att de måste jobba gratis, utsattes för kränkningar, inte fick lämna jobbet för att äta lunch och i varje läge måste tänka på att klara ett högt satt försäljningsmål.

Även i detta fall lovade företaget bot och bättring när förhållandena blev allmänt kända: Butikerna ska få kollektivavtal och de omänskliga arbetsförhållandena upphöra.

Båda fallen visar hur snabbt företagen bättrar sig om ryktet är i fara. Tro inte annat än att detta beror på risken att tappa kunder och därmed vinster.

Båda fallen visar också hur skrämmande lätt det är att lura unga människor att arbeta under oacceptabla förhållanden. De som är unga i arbetslivet i dag är ofta både godtrogna och självsäkra. Godtrogna i tron att det trygga samhälle vi har är en självklarhet, självsäkra i att de klarar sig själva – och inte behöver såna tråkiga och dyra saker som ett medlemskap i facket.

I båda fallen blir det också tydligt vilken nödvändig försäkring ett medlemskap i facket är gentemot skit på jobbet. Facket kan bara hjälpa dem som är medlemmar och behöver dem för att få veta hur det står till på en arbetsplats. Och det räcker ju inte med att det finns kollektivavtal, vilket en del iskallt räknar med.

Det Sova-företag vi berättar om i detta nummer (se sid 6) hade faktiskt kollektivavtal. Men ändå måste de anställda larma facket för att se till att arbetsgivaren följer det.

Phone House och Sova kanske skulle kunna vara extrema exempel, utan motsvarighet i övriga handeln. Men det är nog snarare så att en del av de villkor som beskrivs ovan är vardag på många andra arbetsplatser. Det hör till vanligheterna att vissa kedjor, till exempel i hälsokostbranschen, har ensamarbetare i sina butiker. Som inte kan gå ifrån för att äta lunch, som måste öppna och stänga butiken och räkna kassan på obetald tid. Som inte får betalt för introduktions-
utbildningen, om de ens får någon.

Och de som jobbar, ofta ungdomar utan erfarenhet från arbetslivet, tror att det är så det ska vara. Att säga ifrån eller ställa krav är otänkbart, då får man ju inte mera jobb.

Bästa försäkringen för goda villkor på arbetsplatsen är ett kollektivavtal och medlemmar som kan larma facket om dessa inte följs.

Finns varken kollektivavtal eller medlemmar, då måste facket börja med att värva medlemmar. Det kan handla om att övertyga unga människor, kanske extrajobbande studenter, om att de inte är osårbara, att världen faktiskt är ond ibland och att det inte är så dumt att det finns någon att stötta sig emot då.