Projekten som fått stöd rör digitalisering, lagerhantering, export, handelns betydelse för landsbygden samt frågan om anställningsbidrag.

– I år efterlyste vi mer tvärvetenskapliga ämnen, och vi tycker oss också se ett bredare utbud bland ansökningarna än tidigare. Det är väldigt roligt, säger Lena Strålsjö på Handelsrådet.

Det sistnämnda projektet kommer att drivas av Olle Frödin, sociolog vid Lunds universitet. Förberedelserna är igång, men det är först nästa år som forskningen drar igång på allvar.

– Vi är intresserade av vad det får för effekter på arbetsplatserna. Hur påverkas arbetsmiljön när delar av arbetsstyrkan till stor del inte avlönas av arbetsgivaren? Det finns viss forskning ur nationalekonomisk synpunkt, men förvånansvärt lite med det perspektivet, säger Olle Frödin, som forskar på migration och arbetskraftsinvandring.

Ett av målen med projektet är att bygga en databas utifrån de blanketter som arbetsgivarna fyller i när de söker olika anställningsbidrag. Olle Frödin vill också undersöka om det finns något samband mellan ökningen av anställningsbidrag och minskningen av arbetskraftsinvandring som forskningen kunnat se på senare tid.

– Vi vill också se vilka typer av företag inom handeln som använder sig av bidragen. Hur många anställda har de? Har de kollektivavtal? För oss är det också viktigt att vara tydliga med att vi är en tredje part. Det är ett ämne som den fria akademiska forskningen inte undersökt innan, vilket gör det desto viktigare, säger Olle Frödin.

 

Fakta

Fakta: Handelsrådet

I Handelsrådets styrelse sitter representanter för bland annat Svensk Handel, Handels, Unionen och Akademikerförbunden.

Handels ordförande Susanna Gideonsson är vice ordförande.

Ungefär två tredjedelar av Handelsrådets budget på 30 miljoner går varje år till olika forskningsprojekt.

Rådet hette tidigare Handelns utvecklingsråd, men bytte officiellt namn i februari.