Du är ansiktet utåt, en vandrande skyltdocka, det spelar roll hur du ser ut när du jobbar i butik.

Handelsnytt har kollat olika kedjors regler om kläder och utseende. Ett företag som sticker ut är Synoptik. Förra året gick glasögonkedjan från mer generella regler om att vara hel och ren, till mer detaljerade. Nu måste de anställda dölja sina tatueringar med till exempel långärmat. De får inte ha andra piercingar än örhängen. Shorts är förbjudet och ska du ha kjol ska den gå till knäna med strumpbyxor. Skorna ska vara putsbara och får inte ha öppen tå så att fötterna syns.
– Kunder har haft synpunkter på öppna fötter, alltför urringat och lättklätt. De förväntar sig att vi är representativa för vårt yrke som optiker. Personalen har hjälp av en tydlig klädpolicy, säger Synoptiks personalchef Tina Zetterström.
 
I elektronikaffärer gäller också ofta ett propert intryck, fast med arbetskläder. Sibas klädpolicy reglerar till och med färgen på strumporna. De ska vara svarta.

I mataffärer gäller också uniform och hårda regler kring smycken, men mer av hygienskäl som har med livsmedlen att göra. Det brukar däremot vara fritt fram med exempelvis tatueringar.

I klädaffärer ser man helst att personalen har på sig butikens plagg. Lindex är ett exempel.
– Andra riktlinjer är att man inte får ha kränkande slagord på kläderna, alltför korta kjolar och shorts som gör arbetet i butik svårt. Inte prata i mobiltelefon, tugga tuggummi eller äta när man möter kunden, säger presskontakt Kaisa Lyckdal.

Vilka kläder jobbet betalar är annat som skiljer kedjorna åt. På Indiska får de anställda nya kläder varje månad, som sen skänks till välgörande ändamål. De flesta andra klädaffärer har bara personalrabatt. I Stadiums arbetskläder ingår bara överdel. På Coop överdel, byxa och underställ. Skyddsskor får bara de som exempelvis kör truck. På Lidl får alla överdel och skor, men inte byxor.
– Skyddsskor ger vi för att personalen använder truck när de ställer ut varor. Byxor får de välja själva då det inte krävs slitstarka arbetsbyxor, säger Josefine Pettersson, informatör på Lidl.
Där vill man också att butikscheferna ser stiligare ut än de anställda. Cheferna har skjorta, de andra pikétröja.

Gekås i Ullared har de anställda just fått arbetsbyxor för att alla ska vara enhetligt klädda. Det har dock stött på oväntade problem.
– En del fick utslag och underlivsbesvär av dem. Efter en framställan till ledningen tog de tag i det och nu har jag varit med i en provgrupp som testat två andra byxor, säger det fackliga skyddsombudet Rosa Andersson.

Så här får vi se ut på jobbet!

Annizeth Åberg, 27 år, vintagekedjan Beyond Retro Stockholm
”Det är helt fritt vad vi får ha på oss. Ibland är det faktiskt lite jobbigt när jag vaknar och tänker att jag får välja precis vad jag vill. I dag är strumpbyxorna trasiga, men det spelar ingen roll, det får de vara.

Vi ska se ut som våra kunder och eftersom de är så himla piffiga och modemedvetna vill man piffa sig själv. Vissa av mina plagg är så udda att jag bara har dem på jobbet. En gång var jag klädd i amerikanska-flaggan-mönstrade kläder från topp till tå. En annan gång sprang jag runt i en blå balklänning från 50-talet och joggingskor.

Det viktigaste är att kläderna är bekväma och tåliga, så att man kan lyfta och sträcka sig utan att de går sönder. Och jag har helst inte ljusa färger. Man får dammfläckar när man jobbar med gamla kläder.”

Daniel Marchetti, 29 år, Siba Malmö
”Vår klädpolicy är detaljerad. Namnbrickan ska sitta två centimeter ovanför loggan på vänster bröst, skjortan ska vara istoppad och armarna ej uppkavlade. Jag tycker det hör till att vara finklädd i elektronikbranschen, men kan tycka att vissa delar behöver moderniseras. Jag hade inte haft något emot att jobba utan slips och en vit skjorta blir lätt skitig.

Det sämsta är att vi får betala skorna själva. De är ändå dyrast och viktigast. Vi ska ha svarta blankpolerade skor. De jag har nu är inga jättedyra, svarta i skinn för 500-600.

Har någon stora färgglada tatueringar på underarmarna brukar cheferna knorra lite. En tatuerad kollega ville ha kortärmat, men fick ha långärmat. Jag har en liten texttatuering på insidan av underarmen, men den syns knappt. Ansiktspiercingar ska tas ut.”

Lynda Lee, 36 år, Ica Maxi Råå Helsingborg
”Jag frågade faktiskt chefen innan jag tatuerade mig på halsen, men det var inga konstigheter. Jag jobbar i delikatessen och har mössa, rock och förkläde. Eftersom jag har upprullade armar syns tatueringarna. På ena armen har jag robotar och på andra djur. På halsen en dödskalle, men en lite snällare variant i pasteller.

Många kunder är nyfikna och frågar om tatueringarna gjorde ont. Flera pensionärsdamer säger wow och önskar att de själva hade vågat. Ibland får jag knäppa upp och visa.

Hos oss är alla fria att uttrycka sig. Vi har en Icauniform, men många har egna skor som sticker ut, en håruppsättning, någon piffar till naglarna och flera har en sån där tjurring i näsan. Jag har piercingar i läppen och näsan, men i delin tar jag ur dem av hygienskäl.”

Catrine Rusthoi, 33 år, Åhléns Västerås
”Jag har oftast klänning och högklackat, jag är känd för mina klackar. Jag tycker de är skönare att jobba i och så är jag så kort.

Åhléns har precis fått en ny klädpolicy som jag varit med och tagit fram. För några år sedan fick vi inte ha kjol kortare än knäna, inte vita skor till svarta byxor och tröjan skulle vara enfärgad om den kom från en annan butik. Nu står inget sånt, utan vi får tänka själva. Vi ska helst bära Åhléns kläder och makeup, men de kan inte kräva det eftersom de inte ger oss plaggen. Som en del i nya policyn ska varje varuhus ha en workshop om hur man klär sig rätt för sin form och sina färger.

Jag har jobbat här i 14 år och i början hade vi arbetskläder. Nylonaktiga byxor, kavaj med konstig form och en babyblå eller vinröd tröja.”

Fakta

Klädpolicy kan kräva förhandling 

· De flesta butiker har en policy för hur de anställda ska klä sig och se ut. En del skriver bara att personalen ska vara hel och ren. Andra reglerar allt från tatueringar till tuggummi.

· Om ditt jobb ska införa eller ändra klädpolicyn, och det bedöms leda till en förändring av anställningsvillkoren ska företaget kalla till MBL-förhandling med facket.