Tomas Ohlsson

Alice Serti och Agneta Pihlström är båda väldigt positiva till att Kicks inför en visselblåsartjänst. Bild: Tomas Ohlsson

Kicks startar visselblåsartjänst

20 mars I kölvattnet av den nya ”visselblåsarlagen” som kom vid årsskiftet inför Kicks en tjänst för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden inom företaget. ”Låter som en väldigt bra grej”, tycker Kicks-anställda Alice Serti.

Från och med 1 januari 2017 har privatanställda som slår larm om allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats ett bättre skydd mot bestraffningar eller repressalier från arbetsgivare.

Idén är att företagen ska skapa rutiner så att personal på ett säkert och anonymt sätt ska kunna rapportera om det finns misstankar om grova brott. Det kan till exempel handla om förskingring, miljöbrott, misshandel eller mutor.

Ett av handelsföretagen som är först ut att agera är kosmetikakedjan Kicks. Genom att använda sig av it-tjänsten WhistleB, som säkerställer visselblåsarens anonymitet, anser man sig möta lagkravet. Rent praktiskt berättar visselblåsaren vad som skett via ett webbverktyg. Varken IP-adresser eller bifogade dokument går att spåra i systemet.

Alice Serti arbetar på Kicks i Västra Frölunda och har många års erfarenhet av skyddsombudsarbete. Hon känner inte till den nya tjänsten eller lagen, men tycker att det låter som en god idé.

– Jag har jobbat på Kicks i 17 år. I min butik har vi en väldigt öppen och ärlig dialog och jag har aldrig upptäckt några allvarliga fel. Vi har regelbundna kontroller så att det inte står grejer i vägen, att skyltarna lyser vid våra avfallsbackar för parfym, samt att alla vet vad som gäller vid brand, säger Alice Serti och fortsätter:

– Men det låter som en väldigt bra grej för de ställen där det inte fungerar så. Jag gillar idén med lagen absolut.  

Kollegan Agneta Pihlström är också positiv. Hon har tidigare arbetslivserfarenhet från när hon hade varit i behov en sådan tjänst.

– Man är ju rädd om sitt jobb och det är bra att ha en anonym kanal att vända sig till. Det hade jag behövt för många år sedan, säger hon.

Enligt Kicks HR-chef Maria Thelin, som arbetat fram de nya rutinerna, rimmar lagen och visselblåsartjänsten med kedjans strävan efter ett ”öppet affärsklimat”.

– Vi ser det som väldigt positivt att erbjuda ytterligare en kanal för de medarbetare som tidigare inte känt sig bekväma att rapportera misstankar till chefen, HR eller fackliga kontakter. Vi tror också att detta kan ge ytterligare en dimension i vårt samarbete med skyddsombuden, skriver Maria Thelin i ett mejl till Handelsnytt.

Tjänsten har precis MBL-förhandlats med Handels och ska nu lanseras inom företaget inom kort. Jens Lindström, ombudsman på Handels, har deltagit i förhandlingarna. Han väntar sig att fler företag kommer att följa Kicks exempel.

– Det finns många arbetsplatser som saknar både skyddsombud och fackliga företrädare. Det här ska inte ersätta det, men det kan vara ett komplement. Följer man bara lagkraven så kommer vi nog inte att ha så mycket att invända, säger Jens Lindström.

Men det finns också kritiker till den nya lagen. En av dessa är LO som anser att den är svårtolkad. Lagtexten innehåller många bedömningsmoment vilket gör det svårt att veta vilket skydd den faktiskt ger anställda, menar Sofie Rehnström, jurist på LO.

– För det första ska det handla om allvarliga missförhållanden. Då måste man bedöma vad som är ”allvarligt”.

– Före man larmar externt ska man ta upp frågan internt och ge företagsledningen möjlighet att åtgärda problemet. I vissa fall kan man få lagens skydd även om man larmar externt direkt. Det är ytterligare är en bedömningsfråga som krånglar till det.

Sofie Rehnström har ingen särskilt att invända mot den vägen som Kicks valt, det vill säga att man inför ett it-system för att hantera visselblåsare.

– Det finns olika interna system. Men det finns såklart risker. Det måste finnas skydd för personuppgifter och anonymitet. Men jag vet för lite om de specifika tjänsterna för att uttala mig, säger Sofie Rehnström.

Trots frågetecknen är LO i grunden positiva. Förhoppningen är att lagen på sikt ska skydda mot svårbevisade repressalier som till exempel försämrad löneutveckling.

– Las krav på saklig grund vid uppsägning gäller alltid. Men vad gäller orättvis löneutveckling eller omplaceringar är det svårare. Med den nya lagen kan man nu angripa alla slags arbetsledningsbeslut, säger Sofie Rehnström.

Bakgrund – ”Visselblåsarlagen”

Anställda inom offentlig verksamhet har traditionellt sett haft större möjligheter att kritisera sin arbetsgivare jämfört med anställda inom privat sektor. Offentligt anställda skyddas av meddelarfriheten som tillåter dem att läcka uppgifter åt till exempel media. Man är också skyddad av efterforskningsförbudet som förhindrar offentliga arbetsgivare att efterforska källor.

Även privatanställda får lämna uppgifter till media och har rätt att vara anonyma. Det finns dock inget efterforskningsförbud. Privatanställda hindras också delvis av lojalitetsplikten som säger att man inte får skada eller försvåra arbetsgivarens verksamhet. Det finns undantag även där, bland annat genom något som kallas kritikrätten.  

Det är mot bakgrund av detta som den så kallade visselblåsarlagen nu införts. Lagen omfattar alla anställda, även inhyrda. Arbetstagare som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med den lagen har rätt till skadestånd.

Källa: Sjf.se/regeringen.se