Uppfyllde den ens behov? Var den tillräckligt snabb? Var det bra smak på kaffet? Var det någon kaffesmak som saknades? Då jag bara hade jobbat i någon vecka och eftersom jag inte dricker kaffe var det svårt att ha några särskilda synpunkter. Men jag uppskattade ändå initiativet. Skämtsamt sa jag till en kollega att här rådde arbetsplatsdemokrati i praktiken.

Naturligtvis är inte utformningen av kaffeautomaten den mest avgörande frågan på en arbetsplats. Det är i stället arbetsmiljö i ett bredare perspektiv, löner, inflytande över arbetstid och planering av arbetet som sådant.

Att öka de anställdas inflytande på arbetsplatsen är dels ett grundläggande krav för att öka demokratin i samhället. Att skapa en fördjupad demokrati som handlar om mer än att rösta vart fjärde år. Dels handlar det om att skapa en bättre trivsel på arbetsplatsen.

De arbetsplatser där jag trivts sämst har varit de där jag bara blivit tillsagd vad jag ska göra, helt utan att ens åsikter eller förbättringsförslag blivit lyssnade på. Där chefer och ansvariga i stället förstår att de som är nära verksamheten är de som har de bästa förslagen på hur verksamheten kan utvecklas – där trivs jag.

Men arbetsplatsdemokrati handlar naturligtvis om mer än bara trivsel, det handlar om makt. Om de anställda får mer inflytande minskar företagslednings och chefers inflytande. Det är därför frågan är så känslig och möter sådant motstånd när förslagen tas upp i den politiska debatten, eller när facket tar striden om ökad demokrati.

Så – vad blev då resultatet av kaffeenkäten? Jo, det blev en ny snygg kaffeautomat med en skärm där man kan slänga in häftiga bildspel och viktiga meddelanden. Kaffebönorna syns och det hela ser väldigt fräscht ut. Demokratin levererar!

Men en sak skaver, för oss tedrickare är det ingen förändring. Automaten är långsam och utbudet av tepåsar är skralt. Insikten slår till om att en avgörande sak i demokratin är hur frågorna ställs, vem som definierar problemet. Jag vill bli lyssnad på igen, att demokratin inte bara blir ett pikant inslag, utan något som gäller som grundläggande princip.

Det är inte förbjudet att utöka demokratin bara för att en inte måste. Så – kom igen nu arbetsgivare! Låt oss bestämma om mer än kaffeautomater. Släpp
kontrollen, skicka enkäter och ordna möten, lyssna på oss som vet.

Jens Lundberg
Bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen och fd Coopanställd