"Det har blivit okej att inte vara med i facket"

21 juni Strax över hälften av dem på lager och i butik är i dag med i facket. Det är en liten ökning. Men trenden är nedåtgående och fortfarande är tjänstemännen bättre på att organisera sig, visar en ny rapport från LO.

– En enkel förklaring är att det är betydligt billigare att vara med i ett tjänstemannaförbund. Det kan skilja upp till 200 kronor. Att fler tjänstemän än arbetare är organiserade är en generell trend och gapet blir större, säger Mats Larsson, utredare på LO och den som skrivit rapporten ”Facklig anslutning 2017”.

Sedan 1990 har trenden varit att arbetare på lager och i butik, alltså parti- och detaljhandeln, ställt sig utanför facket. Andelen som är med har gått från 68 procent till dagens 56 procent. Men mellan 2015 och 2017 ökade andelen marginellt, med 3 procentenheter.

För tjänstemännen har trenden varit tvärtom. Den har ökat. I dag är 66 procent av tjänstemännen på lager och i butik medlemmar i facket. 1990 var 60 procent det.

Skillnaderna mellan tjänstemän och arbetare finns även om man tittar på branscherna separat. 55 procent av arbetarna i detaljhandeln är med i facket, jämfört med 61 procent av tjänstemännen. För partihandeln är andelen 60 och 68 procent. 

Handeln utmärker sig inte. Mönstret är detsamma om man tittar på anställda i alla branscher.

Kön, ålder, anställningsform, var du bor och är född spelar roll för om du är med i facket eller inte. Troligast är att en kvinna, äldre med fast anställning, boende i Norrland och född i Sverige är det.
– Detta gäller generellt. Men för Handels är särskilt anställningsform, många osäkra anställningar, och ålder, många unga, av betydelse. Vi ser att färre unga och de med tidsbegränsade anställningar är medlemmar i ett fack, än äldre och de med fasta anställningar. Det har blivit accepterat att inte vara med i facket, säger Mats Larsson, utredare på LO.

I dag är endast 38 procent av de unga arbetarna, 16 till 24 år, medlemmar i ett fackförbund. Det är ett ras från 77 procent 1994. Handels har i flera år arbetat med att nå just unga, de under 30 år. Och de medlemmarna har ökat, lite och sakta, men ökat. Daniel Söderberg Talebi är ungdomsansvarig på Handels. Han är övertygad om att det är Handels enträgna arbete med att visa att facket är du, inte någon annan, som gett de resultaten.
– Det är livsviktigt att bryta bilden av att facket är någon annan som kommer ibland. Facket är du, vi som jobbar i branschen. I Handels branscher är många unga så Handels ska vara ett ungt förbund.

Sätten är många. Några exempel är skolinformation, riktade uppsökeriverksamheter samt lägsta avgifts-kampanjer.
– Vi har en drivande ungdomsverksamhet, säger Daniel Söderberg Talebi.

Värvningstips från den rutinerade Julie Aobadia på Handels har du nedan.

Fakta

Arbetare i handeln: 68 procent av arbetarna i parti- och detaljhandeln var medlemmar i ett fackförbund 1990. I dag är 56 procent det.

Tjänstemän i handeln: 60 procent av tjänstemännen i parti- och detaljhandeln var medlemmar i ett fackförbund 1990. I dag är 66 procent det.

Alla branscher: runt 80 procent var medlemmar i facket under början av 90-talet. I dag är 70 procent av samtliga anställda fackligt anslutna. Bland arbetare är andelen 63 procent och bland tjänstemän 74 procent.

Unga: 38 procent av unga arbetare (16 till 24 år) är med i facket. 1994 var 77 procent det. Det är dock fler som jobbar som arbetare än som tjänstemän i dessa åldrar, vilket påverkar anstutningsgraden.

Fotnot: Siffrorna för 2017 gäller för första kvartalet.

Källa: LO:s rapport "Facklig anslutning 2017".