På Lindex vid Sergelgatan i Stockholm pågår ett febrilt arbete. Butiken ska snart anordna ett babyshower-event. Samtidigt är det stora lanseringsdagen för miljöprojektet One bag habit. Grundidén är att börja ta betalt för plastpåsarna och skänka överskottet till miljöfrämjande ändamål.

– Både vi anställda och kunderna har reagerat jättepositivt på detta. Det får en att tänka till, behöver man verkligen en påse? Jag och många med mig har mer hemma än vad man behöver, säger Malin Berlin som jobbar i butiken.

Kollegan Lisa Åkesson och chefen Karin Maxlin håller med. Ett initiativ likt detta är efterlängtat.

– De två, tre kronorna kanske inte direkt svider i plånboken. Men att betala det varje gång gör att man stannar upp och inser att det här får jag göra för miljöns skull, säger Lisa Åkesson.

Eftersom Lindex genomför projektet tillsammans med H&M och Kappahl blir det enklare att börja ta betalt menar de. Är man ensam kedja så är det svårare.

– Det handlar om att informera också, säger Karin Maxlin. När jag var i New York nyss fick man varorna i en papperspåse. Längst ner låg en lapp där man uppmanades att återanvända påsen. Här kommer vi att ha skyltar vid kassorna och förklara idén för kunderna.

Bakgrunden till att kedjorna nu engagerar sig i detta ligger i ett EU-direktiv som säger att varje medlemsstat ska minska sitt använda av plastbärkassar. I Sverige ligger genomsnittet idag på 80 per år, i EU är det så högt som 198 per person och år. Målet är nu att få ner EU-snittet till 40 påsar per år till 2025.

I Sverige har det fått till följd att butiker som säljer eller ger bort plastpåsar nu måste informera om miljöeffekterna som påsarna får. En del nöjer sig att informera, antingen själva, eller genom samarbeten i branschorganisationer. Andra, så som Lindex, Kappahl och H&M, går ett steg längre och lanserar egna projekt i stil med One bag habit.

Så ska butikerna minska på plasten:

Har bara växtbaserade plastbärkassar. Kommer att arbeta med branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel för att upplysa om miljöpåverkan. Man informerar både i butikerna, på nätet och i tryckta medier.

– Vi ställer oss helt bakom syftet med lagstiftningen. Vi vill vara med och förändra, och är måna om att inspirera och engagera våra kunder, säger Icas miljöchef Maria Smith till Handelsnytt.

City gross plastbärkassar består till 80 procent av återanvändbar plast. På kassarna tipsar man kunden om att återanvända kassen så många gånger som möjligt. I frukt- och gröntavdelningen testar man i en pilotbutik en tvättbar flergångspåse som alternativ till påsarna på rulle.

Butiken i Liljeholmsgallerian i Stockholm har anslutit sig till projektet Panta Påsen. Kunden betalar en pant som man får tillbaka via Swish när påsen returneras. Plasten samlas ihop och skickas till Norrköping där den mals ned, tvättas och blir till nya plastpåsar.

– En del är positiva och en del är missnöjda över att behöva betala. Men jag tycker grundidén är jättebra, säger Janne som jobbar i butiken.

Var en av de första att börja med att ta betalt för sina plastpåsar. Kedjans påsar är tillverkade av ostronskal och allt överskott från försäljningen går till Naturskyddsföreningen. Man erbjuder också lånekassar av tyg som ett alternativ.

Slutar nu att ge ut mindre gratispåsar och byter samtidigt till sockerrörsbaserade påsar så att de kan återanvändas. Förändringarna genomförs på alla marknader där kedjan verkar, dvs Sverige, Norge, Finland, Tyskland och Storbritannien.

Informerar om plastens påverkan på alla Hemköp- och Willys-hemsidor. Har också tagit fram ett tryck på påsarna där man uppmanar konsumenterna att använda påsen igen. I butiken vid Torsplan i Stockholm har Hemköp som första dagligvarukedja infört ett pantsystem för plastkassar.

Slutade sälja oljebaserade påsar 2014. Har i stället kassar av returplast och sockerrör. Har tryckt information på kassarna om att de bör återanvändas och sedan återvinnas som mjukplast. För varje kasse som säljs går tre öre till Coops trädplanteringsprojekt Vi-skogen.

Fakta: Ett stort miljöproblem

Plast bryts ner långsamt i naturen, ibland inte alls. Med tiden bryts plasten i stället ner i småbitar, så kallade mikroplaster. När till exempel fiskar får i sig mikroplasterna kan kemikalier från plasten föras uppåt i näringskedjan och slutligen nå människan.

I flera länder är plastbärkassar inom handeln redan helt förbjudna, bland annat Frankrike, Rwanda, Bangladesh och Taiwan.